Henrik Ennart
Livsmedelsverket har åter undersökt kostvanorna och konstaterar att de är långt ifrån bra. Svenskarnas matvanor får bara betyget 6 på en 12-gradig skala i rapporten ”Indikatorer för bra matvanor”, som ska bli årligen återkommande. Hittills kan man bara jämföra åren 2005 och 2006, där skillnaderna är små, men ju längre tidsserien blir desto intressantare analyser kan göras, naturligtvis.
Enligt rapporten äter svenska folket för mycket söta livsmedel och mättat fett men för lite av fisk och fiberrika livsmedel. Ett
första steg är att byta ut det mesta av kakorna och godiset mot frukt
och grönsaker, menar verket. Svenskarna äter till exempel en frukt i snitt om dagen, alltså cirka 100 gram mot rekommenderade 500 gram.
Tittar man lite närmare på siffrorna är det två saker som framför allt slår mig. Det ena är att skåningarna så tydligt drar upp snittet för pommes frites-ätande, godissnaskande och läskpimplande. Det enklaste sättet att förbättra statistiken på nationell nivå vore antagligen att genomföra en regional upplysningskampanj på skolorna i Skåne.
Det andra som slår mig är att kakorna och bullarna, som Livsmedelsverket vill att vi byter ut mot frukt, till en inte föraktlig del äts av personer som är äldre än 70 år. Bland våra seniorer tycks det förekomma ett närmast ohämmat frosseri i kakor och bullar, ett fenomen som antagligen också drar upp statistiken på riksnivå. Och det är klart, har man överlevt upp i den åldern utan att få diabetes, hjärtsjukdomar etc så är faktiskt den medicinska riskbilden något annorlunda jämfört med för yngre generationer. Risken att få i sig för lite energi kan till exempel överflygla risken för att få i sig fel sorts energi. Och kanske ska man också kunna unna sig en kanelbulle extra efter ett långt liv.
Så även om matvanorna inte är bra, tvärtom, så är medvetenheten
inte fullt så dålig och de flesta svenskarna hade nog förtjänat åtminstone betyget 7 för sina kostvanor.