Matforskning gynnar ofta sponsorn

När forskning kring drycker sponsrats av livsmedelsföretag är sannolikheten nära åtta gånger större att resultatet ska gynna sponsorns ekonomiska intressen. Det visar den största studien hittills som tittat närmare på frågan om hur stark integritet nutritionsforskarna egentligen har. Resultaten har publicerats i open access-tidskriften PLoS medicine. Studien visar dessutom att det är mycket vanligt att industrin sponsrar nutritionsforskning och väcker, enligt författarna, frågan om det krävs mer statligt forskningsstöd för att garantera att inte vinklade resultat får genomslag i statliga regler och rekommendationer.

Flera studier har tidigare visat på liknande samband när läkemedelsföretag finansierat medicinsk forskning. Men när det gäller kost och hälsa har uppmärksamheten varit mer sparsamt trots att livsmedelstillverkare nu flitigt använder sig av vetenskapliga rön för att försöka locka hälsomedvetna konsumenter.

I den nya genomgången tittade forskarna på 206 studier kring läsk, juice och mjölk under åren 1999 till 2003. Av de 111 fall där sponsorerna alls redovisats var 22 procent helt industri-finansierade medan 32 procent fick stöd från både privata företag och andra institutioner. När det gällde interventionsstudierna, som brukar tillmätas stor tyngd, hade ingen (noll) industrifinansierad studie ett resultat som skulle kunna uppfattas som ogynnsamt för finansiären. (Med interventionsstudie menas något förenklat att forskarna aktivt testar en åtgärd och att effekten jämförs med en kontrollgrupp) Sammanlagt var sannolikheten för ett positivt utfall för industrin nära åtta gånger större då studierna var helt företagssponsrade än då de enbart hade statligt stöd eller andra oberoende sponsorer.

Den kände holländske professorn Martijn Katan, medlem i holländska vetenskapsakademin som själv forskat med stöd av Unilever, skriver i en kommentar att studien är välgjord och väcker allvarliga farhågor. Enligt Katan finns en mängd olika möjligheter att påverka forskningsresultat, från att undvika att ställa vissa frågor till att inte alls publicera ogynnsamma resultat. De etiska regler som den akademiska världen brukar sätta upp ger, enligt Katan, inte forskarna tillräckliga starkt stöd när frågan till slut handlar om pengar och arbetstillfällen. Då krävs dessutom andra former av tillsyn för att garantera forskarnas obereonde.