Folsyra ett etiskt dilemma

Ska mjölet berikas med folsyra? Svaret handlar om vilken samhällsgrupp som ska ta risken. Men som vanligt är det tryggare att offra en grupp genom passiva icke-beslut än att aktivt ta en okänd risk, om än liten, för en annan.

Gårdagens förslag från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, om att inte berika mjölet innebär, om det blir verklighet, att riskerna inte sänks för den stora grupp konsumenter som inte är särskilt pålästa och som inte äter kosttillskott. Alternativet hade varit att förklara för de mest kostmedvetna att de måste dra ned på det egna pillertuggandet. Just kosttillskotten, och frivillig berikning av exempelvis några sorters frukostflingor, är det som är svårast att kontrollera omfattningen av och lägger krokben för en allmän berikning av livsmedel.

I USA och andra länder som infört berikning av folsyra har antalet ryggmärgsbråck minskat till och med mer än förväntat. Dessutom finns studier som antyder positiva effekter på allt från alzheimer till cancer. Ändå blir det svenska rådet sannolikt att kvinnor ska fortsätta att ta egna tillskott av folsyra under den tidiga graviditeten. Synd bara att hälften av alla graviditeter sker oplanerat.

Det som talar emot allmän berikning är att tillskott anses kunna maskera brist på vitamin B12 hos äldre. Det senare är allvarligt och kan leda till demens. För att maskera B12-brist krävs dock höga dagliga intag på uppåt 5 mg/dag. En nivå på 1 mg per dag, alltså tio gånger mer än vad den amerikanska berikningen tillför, bedöms som säkert med marginal. Dessutom bygger hela riskbilden på enskilda fallrapporter och det har exempelvis inte rapporterats någon ökning av maskerad B12-brist i de länder som infört berikning. Om detta hänger samman med att folatbrist faktiskt också kan orsaka B12-brist är okänt.

Misstanken att folsyra skulle kunna orsaka cancer är inte självklar. I djurförsök där man använt mycket höga doser har man sett en dubbel effekt: folsyra har dels skyddat mot uppkomst av cancerceller men också visat tecken på att öka tillväxten hos vilande cancerceller. Den engelska expertkommitté som granskat frågan menar att forskningen på området är ofullständig, tvetydig och att den skyddande effekten tycks överväga på människor.

Expertgruppen spelar däremot ned betydelsen av en icke-signifikant ökning av ändtarmscancer som observerats i Kanada i samband med att berikningen infördes. Argumentet är att det är osannolikt att en ökning av cancerfall i tid skulle inträffa samtidigt med att berikningen införs och utan någon eftersläpning. Cancersjukdomar tar ju ofta lång tid på sig för att utvecklas.

Det finns alltså ett antal frågetecken som experterna vill få utredda med hjälp av nya studier och mätmetoder. Samtidigt är folat ett av de ämnen i kosten som lättast förstörs under tillagning och som sannolikt tagit mycket stryk när vi på senare år dramatiskt ökat vår konsumtion av högprocessad färdigmat.

Det vore intressant om man lade ned lika mycket resurser på att undersöka vådan av att få för lite, som den eventuella risken med att få för mycket.