Silicon Valley-bloggen

Miriam Olsson Jeffery

Miriam Olsson Jeffery

Många av oss tar hashtaggen för givet, men var kommer den egentligen från? Den där lilla #-symbolen som vi sätter ord efter och använder för att binda samman händelser, markera vad eller vem det gäller, beskriva något eller sprida internetmeme.

På Twitter och Instagram blir hashtaggar till länkar som samlar ihop ett sammanhang, och de används också som referens i andra sociala nätverk. Numera visas även hashtaggar upp i tv-program för uppmana tittarna till att twittra om innehållet, och på konferenser för att samla in deltagarnas frågor och intryck. De har också nått den fysiska världen och trycks på väskor och t-shirtar för att manifestera olika saker.

Hashtagg blev utnämnt till årets ord 2012 av American Dialect Society. Det vann över populära ord som ”Gangnam Style” och ”YOLO” (You Only Live Once) och ”fiscal cliff”. Motiveringen var bland annat att det hjälper till att sprida virala budskap inom många olika ämnen, som politik, ekonomi och populärkultur.

Det är dock inget nytt ord och man skulle kunna tro att det var Twitter som kom på att vi skulle använda hashtaggar, men så var det inte.

När det gäller Twitter började det som en tweet från en användare i Silicon Valley – entreprenören och internetaktivisten Chris Messina. Det var den 13 augusti 2007 som han skrev:

“how do you feel about using # (pound) for groups. As in #barcamp [msg]?”

– Jag lånade ett sätt jag hade sett göras på Jaiku (mikroblogg som köptes upp av Google 2007) och IRC (Internet Relay Chat), och satte helt enkelt dit en kanal direkt i min tweet, förklarar Chris Messina.

Först var folk skeptiska och hånade honom för att lägga in onödig information i sina tweets, berättar han. Men det stoppade honom inte.

– Mina vänner och jag försökte hitta ett sätt att göra innehållet på Twitter mer målinriktat och relevant, för att uppnå samma mål som gruppfunktioner på mer konventionella sociala nätverk har. Men att göra det på ett sätt som hade noll overhead och kunde användas över sms, säger Chris Messina.

– Det bästa sättet för att göra det verkade vara att förändra sättet vi twittrade, istället för att vänta på att Twitter skulle lägga till en funktion för grupper, säger han.

En vändning för användningen av hashtaggen på Twitter var de stora skogsbränderna i San Diego i oktober 2007. Då började folk följa Chris Messinas exempel och twittra under hashtaggen #sandiegofire för att sprida information.

– Det tog ett tag, men till slut fick jag andra att ändra sina tweets. Människor förstod kraften och bekvämligheten att ändra sitt eget beteende, snarare än att vänta på att Twitter skulle ändra sig, säger Chris Messina.

2009 började Twitter att länka upp hashtaggar och koppla dem till sök. 2010 infördes ”trending topics”, något som också mikrobloggen tjänar pengar på i dag genom att företag kan köpa in sig med annonsering i trendande innehåll.

Men Chris Messina trodde först inte att hans språkprojekt skulle ta fart, och säger att han är ödmjuk inför det faktum att hashtaggar har spridit sig på webben.
– Jag hoppas att folk uppskattar hur snabbt hashtaggar har potential att förena den sociala webben genom att ge möjlighet för olika grupper att samlas i communitys runt olika ämnen.

Foto på Chris Messina från NEXT Berlin.

Om bloggen

 
Miriam Olsson Jeffery är SvD Näringslivs medarbetare i internetutvecklingens centrum - Silicon Valley i Kalifornien. Här föds det som påverkar våra nätliv och företagens affärer. Bloggen handlar om webbtjänsterna, användarna, entreprenörerna, pengarna och internetjättarna, men också om livet och stämningen i dalen.

Vill du kontakta Miriam?
Hon nås på mejl eller
Twitter: @miriamolsson
Fler bloggar