Utvecklingsbloggen
Klas Sabelström
Klas Sabelström
Efter att ha producerat två populära BBS:er 1993-94 fick SvD mersmak och startade, tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan, den första nyhetssajten under 1995.
Innan lanseringen utfördes det fösta lasttestet genom att öppna sajten i samtliga webbläsare i en datasal sen spring runt alla maskiner och uppdatera webbläsarna manuellt.
I den första versionen kodades mycket html för hand och för redaktionen togs det fram speciella script för att webbproducera många textfiler åt gången. Alla på redaktionen kunde göra A HREF och IMG SRC utantill. En baksida med scriptet som genererade webbsidor var att det hela tiden skapade nya unika URL:er till sidorna vilket gjorde att det i princip var omöjligt att permanent länka till en sida.
Designen av startsidan med SvD-huset avbildat och vägmärken som guidar läsaren är väldigt tidstypiskt för hur sajter brukade se ut under denna tid. En kopia av sajten från 1996 finns fortfarande kvar på adressen wwwc.svd.se/1996/index.html
Kopian av sajten från 1997 är extra intressant. Det var den första databasdrivna versionen av SvD.se. Vi arbetade med Filemaker Pro , anpassat för oss av Base 8. Innan dess jobbade vi bara med statiska html-filer som vi manuellt uppdaterade. Vi hade mallar som visade var vi skulle klistra in rubrik, bilder och text. Sen lades filerna i särskilda mappar direkt på servern och vi länkade upp artiklarna manuellt på startsidan. Vi hade också ett script som skapade index om vi la ner många filer. Så skapades till exempel startsidorna för recensioner och recept.
Värt att notera från denna tidiga sajt:
Sidor som Sportresultat och Stockholmsguiden var bara text direkt från tidningen publicerat på webben.
Karin Thunberg, är den ende av de SvD-profiler som fortfarande jobbar kvar. Se den minimala filmen här: http://wwwc.svd.se/1997/svd/movies/thunberg.mov
Vi jobbade redan då med databaser, 1997 skröt vi med att det fanns närmare 1000 recept: http://wwwc.svd.se/1997/svd/mat_och_dryck/index.html
Sofia Mirjamsdotter noterade att vi använde externa länkar redan 1997.
Ola Henriksson säger att letandet efter länkar var väldigt aktivt och det var bingo varje gång vi hittade ett företag eller organisation som hade en webbsida som vi kunde länka till.
Alta Vista, beskrivs som ”En av de mest använda sökmotorerna.”
Vi hade en rörlig Sifo-barometer redan då:http://wwwc.svd.se/1997/svd/movies/Sifo197.mov
De browsers vi rekommenderar är Netscape 2.02 och Internet Explorer 3.0: http://wwwc.svd.se/1997/svd/info/startsida/index.html
Under perioden 1995-99 använde Perl som primärt scriptspråk på sajten. Java applets använde även under en kort period för bl.a. navigering på sajten men det blev inte så långlivat på grund av prestandaproblemen i den typen av teknik.
Ett flertal av Perl-applikationenerna levde kvar en bit in på 2000-talet i bl.a tv-guiden och valkompassen som var två populära applikationer.
1999 introducerades det fösta riktiga produktionssystemet som leverades av Framfab. Sajten blev Microsoftbaserad och en mer driftsäker arkitektur av serverparkern sattas upp. Produktionsystemet var databasdrivet men generade statiska filer till webbfontarna för att klara mycket last.
Under denna tid förproducerades merparten av webbsajten under kvällen utifrån papperstidningen. Vid midnatt skiftades startsidan och presenterade dagens nyheter.
1998-2000 startades ganska många och ambitiösa projekt på SvD.se och lite tidstypisk var det nästan uteslutande nyutveckling från grunden och driftsättning på egna servrar.
Några av dessa projekt var:
2002 började trafiken på sajten öka kraftigt och arbetet började fokuserades mer mot nyhetspublicering. Produktionsystemt började byggas om för att automatiskt kunna publicera nyheter direkt från externa nyhetsbyråer. Resultatet av detta blev ett ganska nära sammarbete med TT:s webbredaktion.
2003 bygges hela produktionsystemt om och blev egenutvecklat. Utvecklingen fortsatte att bedrivas på Microsoftplattform och grunden med att ha statiska filer på webbfrontarna fick leva kvar. I samband med lanseringen av det nya produktionsystemet släppets också en redesign av SvD.se och delar av materialet hamnade bakom inloggning.
Projekt med att låsa in material var en viktigt och intressant steg i processen att försöka ta betalt för nyheter. Det blev dock ganska kortlivat men tekniken lever fortfarande kvar i hanteringen av SvDs pdf-tidning.
Lanseringen av den nya produktionssystemet innebar en ganska stor förändring i hur redaktionen arbetade med nyheter. Nu kunde sajten slås om till automatpublicering och varje natt uppdaterades sajten helt automatsikt från olika nyhetsbyråer. Tack var att nyhetsbyråerna viktar relevansen av nyheter kunde sajten även klara av att presentera katastrofnyheter helt utan bevakning från redaktionen.
2004 genomfördes ytterligare en redesign av SvD.se och började likna mer dagens design på sajten. Insprängda annonser i den redaktionella ytorna introducerades .
De redaktionella systemet och arbetet med sajten blir mer och med flexibelt.
2004 börjar sajten även ta sina första steg mot den mer integrerade webben. SvD.se blir först ut bland det större mediesajtern med kommentering av artiklar och startar Sveriges första Medieblogg.
2005 lanseras N24.se (idag E24.se) som ett samarbete mellan Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Kombinationen av trafiken från Aftonbladet och redaktionella tyngden från SvD Näringsliv blev ett otroligt lyckad projekt och ett skolexempel på hur man drar nytta av trafik mellan olika sajter.
E24 utvecklades på samma plattform och samma produktionssystem som SvD.se och drift och teknisk utveckling sköttes av SvD Nya Medier.
2007 påbörjades det hittills största utvecklingsprojektet på SvD.se i och med bytet till publiceringssysteme Escenic.
Ny design, nytt programmeringsspråk, ny serverpark och ny driftsleverantör för både SvD.se och E24.
Med hjälp av extraresurser från Mogul och lite draghjälp av koncerntidningen Aftonbladet som låg sex månader för i skiftet till Escenic lanserades SvD.se på ny plattform under oktober 2007.
2009 genomfördes ytterligare en redesign där sajten bl.a. breddades och mer flexibilitet i spaltindelningen infördes.
Mer läsning:
