Annons

Världenbloggen

Karin Henriksson

Karin Henriksson

MALINALCO Vi passerar den ena typiska mexikanska orten efter den andra i ett vackert bergigt landskap i delstaten México.

Carlos, som kör bilen, verkar väl insatt i det mesta.

– Åk inte till Guerrero, varnar han.

I den staten kan även utlänningar råka illa ut, eftersom ett amerikanskt pass är värt tusentals dollar, enligt Carlos. I Michóacan och Veracruz däremot går gringos säkra – där består våldet av interna uppgörelser inom kartellerna.

De senaste årens rapporter om brutala och blodiga massmord, med rullande avhuggna huvuden som något av ett kännetecken, har givetvis påverkat turistströmmen. Förra året när jag rapporterade just från Michóacan om monarkfjärilarnas fantastiska resa till Mexiko (läs här) fanns inga andra gäster i ett mycket trevligt litet hotell och ägaren var förtvivlad.

Häromdagen sa mannen, Gerardo Llanes, som ansvarar för att stärka Mexikos varumärke så här, enligt tidningen Excelsior:

– Vi står för värden som tolerans, respekt, vänsällhet, livskvalitet, naturrikedom, kultur…

Allt detta är sant och i alla fall jag skulle tillråda en resa till Mexiko. Landet erbjuder så mycket – köket, det indianska kulturarvet, de spanska kolonisatörernas barockkyrkor, museerna med konst av Kahlo, Rivera, Tamayo, Orozco etc. och så det turkosblå ljumma vattnet längs Riviera Maya.

En fråga är förstås om folkataxi-bilarna finns kvar. Nja, bara några få, men i trafiken i övrigt dyker de trogna gamla skorvarna upp, som denna på ett valmöte med vänsterkandidaten Andrés Manuel López Obrador: