Karin Henriksson
WASHINGTON Det är många i USA som önskar att det fanns en tidsmaskin – och att det redan vore 2012 när Högsta domstolen får sista ordet i striden om vårdreformen.
För närvarande står det 2 – 2. Två domare (demokratiskt tillsatta) anser att lagen överensstämmer med författningen. Och två domare (republikanskt tillsatta) har fastslagit att den är grundlagsvidrig. Ett dussin andra stämningar har förkastats.
Utslaget som kom sent i måndags i en federal domstol i Florida är det mest långtgående hittills. Enligt domaren Roger Vinson, som gav 26 delstater och ett företagarförbund rätt, måste hela lagen skrotas eftersom det så kallade individuella mandatet strider mot konstitutionen.
Mandatet innebär att enskilda måste teckna vårdförsäkring för att omfattas av de nya förmåner som ska träda i kraft 2014. För förespråkare av president Obamas och den demokratiska kongressmajoritetens reform, som klubbades förra året, är en utökning av poolen en självklar ingrediens vid alla försäkringsförfaranden. Men de hårdnackade motståndarna menar att ingen amerikan kan beordras av staten att köpa något. I en faktaruta i Wall Street Journal förklaras det speciella avsnitt i författningen det handlar om.
Överklaganden förbereds i samtliga nämnda fyra fall med ett par års tröskande framöver. Efter Florida-utslaget var tonfallet ovanligt påstridigt från Vita huset – med anklagelser om att domaren ägnat sig åt ”juridisk aktivism” av värsta slag. De nya republikanska makthavarna i kongressen sa att de ser fram emot att HD ogiltigförklarar Obamacare så att man kan börja om från början.
Det är ju dessutom presidentvalår 2012 men det hela blir ännu mer pikant av att den republikanske ”front-runnern” Mitt Romney drev igenom en vårdreform, med ett individuellt mandat, när han var guvernör i Massachusetts.
Debatten om sjukvården visar inga tecken på att avta. För den som själv vill försöka orientera sig, dels Vita husets officiella sajt, dels denna kritiska genomgång om vad ”de liberala medierna inte berättar”.
KARIN HENRIKSSON