Leender i Mazar

Hej Sasja (del 3)

Det blev en annorlunda dag här i Mazar-e-Sharif, som ligger i norra Afghanistan och där svenskarna ansvarar för en stor camp. Det handlar ju mest om krig och elände – och om stormaktspolitik – när jag skriver om Afghanistan. Men när Staffan och jag i dag var ute och åkte runt ute i stan med en svensk patrull blev det mest avspända samtal med en del vuxna, massor av handskakningar och än fler high-five med afghanska barn, mest pojkar.

Thomas, som var chef för gruppen, vill satsa på att bygga upp förtroende med afghaner. Så vi åkte runt, stannade på en platser och bara pratade med både vuxna och barn. Vi hade alla skyddsvästar, men vi lät hjälmarna ligga kvar i de två lätt bepansrade bilarna. Soldaterna hade förstås skarpladdade vapen, men Thomas lät oftast sin AK 5:a ligga kvar i bilen. Han tycker det är svårt att skapa förtroende om han har en bössa i handen och vill visa att han förtroende för människorna.

Jag blev förvånad över att det var så avspänt. Självklart är det helt rätt taktik, men vad händer om talibanerna eller deras kompisar utnyttjar den positiva stämningen och skjuter en svensk eller två?

Thomas säger att han är medveten om att det här ökar riskerna, men att det inte finns något alternativ om man ska få afghanerna att lita på de utländska soldaterna.

Vi får stanna på campen och sova i natt. Skönt med lite riktig mat och att få somna  lugn och ro. Campen är mycket större och finare än när jag var här för fem år sedan. Nu behöver ingen ligga i tält, det finns en just restaurang och ett bra gym. Men det är flera meterhöga murar runt campen och soldaterna får inte gå ut på egen hand. Så jag är inte speciellt avundsjuk på de som bor här sju månader i taget.

I morgon blir det än mer allvar. Om planerna håller åker Staffan och jag i väg drygt 100 kilometer på egen hand för att se hur svenska officerare tränar afghanska soldater. För mig är det kanske det viktigaste för att Afghanistan ska klara sig utan att talibanerna tar över. Om det här landet får en egen stark armé blir det svårt för talibanerna att ta makten.

Ha det bra min son – tänker ofta på dig med kärlek