Annons

Andres Lokko

Andres Lokko

Andres Lokko

De är inte många. Konstverken, miraklen eller sångerna som
är eviga. Som alltid finns där när inget annat räcker till. De vars skönhet
bara intensifieras för varje dag, vecka och år.

De som höll hela vägen från tjugo – eller kanske till och
med femton – till fyrtio är försvinnande få.

En av dem har jag tatuerad på min högra arm. Men mer?

Smokey Robinsons A Quiet Storm?

The Style Councils Spring, Summer, Autumn?

Stig Claessons En Vandring i Solen och Laura Nyros version
av The Bells? Den svenska översättningen av Chewbacca i Svenska Mad (Tobaksson)
och Aubrey Beardsleys illustrationer? Raymond Carvers kärleksnoveller och Nick
Knights skinheadfoton? Tove Janssons Pappan och Havet och Larry Heards samlade
verk? Ingmar Bergmans Persona och Bonnie & The Treasures Home of the Brave?
The Congos och The Abyssinians stämmor? Corinne Days fotoreportage The Third
Summer Of Love och Claude Sautets Ett Vinterhjärta?

De kanske är fler. Eller färre. Så mycket som betydde allt
då är verkningslöst i dag, har tagits ifrån mig eller bara tappat sin lyster
och så mycket av sin relevans. Eller så har vi helt enkelt växt ifrån varandra.

Nästan inget har skänkt mig en lika konsekvent glädje och en
sådan ständig skönhetsupplevelse som mitt första par Red Wings som fyller 22 år
i höst.

I morse beställde jag den nya japanska boken om dessa formfulländade konstverk till kängor.

Jag hoppas ha den i min brevlåda på måndag. Eller kanske
redan i morgon. Postutdelningen på lördagar är ju något av det finaste vi har
här.

Andres Lokko på Twitter

Andres Lokko

En högst tillfällig pop up-biograf har just öppnat runt hörnet från oss. Precis vid marknaden, rakt under The Westway. Underbart urval av filmer, kurerade och presenterade av bland andra lokalpatrioten Mick Jones från The Clash. Dessutom visar de en serie med historiens starkaste kärleksfilmer där Pixars Wall-E, med all rätt, ingår.

Men en av de första filmerna de visade var en av mina favoritfilmer någonsin – Barney Platt-Mills djupt underskattade suedehead-drama i 1969 års East End. Och egentligen var hela den här texten bara en illa förklädd ursäkt för att få en chans att nämna den igen.

Andres Lokko
Andres Lokko
Andres Lokko
Andres Lokko

LONDON Ljudspåret till en duggregnig måndag sent i juli.

Andres Lokko
Andres Lokko

Andres Lokko

Musiken:

1.
BITTY McLEAN – WALK AWAY FROM LOVE

2.
THE CONCRETES – A CRACK IN THE PAINT

3.
SCRITTI POLITTI – THE SWEETEST GIRL

4.
BURIAL – SOUTH LONDON BOROUGHS

5.
STEEL´N´SKIN – AFRO PUNK REGGAE

6.
TREVOR HARTLEY – SKIP AWAY

7. BLACK SABBATH – PLANET CARAVAN (DJ STEEF EDIT)

8.
GORILLAZ – ON MELANCHOLY HILL

9.
CARROLL THOMPSON – I´M SO SORRY

10. BILLY CHILDISH & THE BUFF
MEDWAYS – MEDWAY WHEELERS

11. RODDY FRAME – I CAN´T START
NOW

12. ROBERT WYATT – SHIPBUILDING

13. FOUR TET – LOVE CRY (JOY
ORBISON MIX)

14. JOE SMOOTH – PROMISED LAND

Andres Lokko

Toy Story 3 var en på alla sätt och vis alldeles, alldeles bedårande film. Peter Bradshaw skrev den mest perceptiva recensionen av helgens alla brittiska tidningar.

Men det finaste i filmen var den subtila hyllningen till Pixars enda sanna konkurrent – japanska Studio Ghibli och regissören Hayao Miyazaki – när deras vänlige jättepälsboll Totoro plötsligt dyker upp i en biroll.