Annons
X
Annons
X

Andres Lokko

Andres Lokko

Andres Lokko

Jag ser ju redan på titeln att jag inte borde lyssna. Inte i min sits. Inte än i alla fall. Borde hålla mig borta från det här till varje pris. Det vet jag ju.

Men när Mauro Scocco döper sitt kommande album till Musik för nyskilda? Hur gör man då? Jag fick det i min inkorg i morse. Och jag var duktig, väldigt duktig. Lät bli att ladda ned filen i flera timmar. Men sedan kunde jag inte undvika den. Tro mig, jag försökte. Men, jag menar, hur låter man bli att lyssna på varenda textrad, varje frasering? Och, säg mig, hur mycket tycker man inte om en till synes så enkel titel som Jag saknar oss?

Så fin, så självklar, så hemsk.

”De där två på bilden, vart tog de vägen? Hur kunde de gå vilse?”

Just innan min egen bröllopsfest i Stockholm i början av september gick jag ner till  7-11, den där mellan Dramaten och Riche, för att köpa en dosa snus. Där sprang jag, förstås, in i Mauro. Precis som man ska just vid den jourbutikskedjan. Vi pratade en stund, han sade att min kostym var fin, jag bjöd in honom för en drink efter vår middag.

Mauro tonsatte en av mitt livs värsta somrar med balladen Tack på Dr Space Dagbok. Herregud vad omöjligt det var att sluta spela den. Det var något i den, något i den om deras frukostar tillsammans i en, tror jag, ad-libbad rad just i slutet, som jag aldrig blev av med. Med sin exakthet väckte den ögonblickligen all sorg till liv med sin vardagliga uppriktighet. Har nog fortfarande inte riktigt blivit av med den. Vare sig sången eller just den sorgen. En sorg som, för en enda gångs skull i mitt liv, var självförvållad.

Nästan två decennier senare känns det som om det är uppföljaren jag lyssnar på. Likt den där fortsättningen på The Last Picture Show som var både just vad man ville ha, alltid hade hoppats på och samtidigt visste att man kanske inte skulle må så bra av att se.

Du kunde ha gett ut ett album som heter Musik för nyskilda precis när som helst och jag hade älskat dig för evigt för den så fulländat scoccoska titeln. Men var du tvungen att göra det precis just nu?

Fan för dig, Mauro, fan för dig och din utomordentliga timing.

Andres Lokko på Twitter