Annons

Andres Lokko

Andres Lokko

Andres Lokko

Andres Lokko på Twitter

Andres Lokko

Vid det här laget kan det knappast ha undgått någon Svenska Dagbladet-läsare hur omåttligt förtjust jag är i San Franciscos Christoper Owens och hans band Girls. Deras nya barnförbjudna lilla film som ackompanjerar Lust for life sammanfattar på så många vis varför de är värda all vår kärlek.
Men, ändå, medlemmar av Verklighetens Folk varnas eftersom filmen innehåller en penismikrofon. Ja, en alldeles livs levande penismikrofon.

http://www.mbvmusic.com/2009/10/27/video-girls-lust-for-life-hardcore-xxx-edit/17579

Andres Lokko

Vad obehagligt det känns. Det ser så förbannat sammanbitet i
tv-rutan.

BNPs Nick Griffin har en polkagrisrandig alldeles för bred
slips. Han försöker le, försöker se ut att ha kontroll på situtatinen, men bara
han rör sig eller lyfter sin penna buar 80% av studiopubliken.

Hela tiden tvingas han upprepa raden ”jag är inte nazist,
jag har aldrig varit det”. Behöver man ständigt hävda att man inte är det har
man ett ganska stort problem.

Det är så starka känslor i den här studion. Ilska och rädsla
som man nästan kan ta på genom tv-rutan.

Efter bara fem minuter blir Griffin utskälld av (programledaren)
David Dimbleby för sitt självgoda leende när han försöker försvara sin rätt att vara ”förintelse-agnostiker”, som Guardians Charlie Brooker uttryckte det på Twitter under debatten.

”Ku Klux Klan anser att jag är en sell out”, säger Griffin
och smulas genast sönder av liberaldemokraten Chris Huhne, justitieministern
Jack Straw och den alldeles lysande amerikanska kritikern och dramatikern Bonnie Greer.

Griffin demaskeras som en nervös extremist som mot slutet
nästan vrålar för att hinna med sina sina mest älskade slagord:

”Homosexualitet är perverst!”

Och tar tillfället i akt att ge oss en slarvigt omformulerad
version av National Fronts ”give Britain back to the british”.

Så fort Griffin får ordet i mer än en minut lyckas han göra
bort sig.

På ytan ser det ut som om Griffin släpptes in i den
brittiska demokratins högborg där han omgiven av intelligenta belästa
människors resonemang frivilligt rullade sig själv i tjära och fjädrar inför
hela Storbritanniens blickar och så var den här lilla obehagliga högerextremistiska
interluden avklarad.

”Jag tror att det här har varit en katastrofal vecka för BNP”
säger en nöjd Jack Straw under debattens sista minut.

Ja och nej. Jag önskar att han har rätt. Men sanningen ser
nog annorlunda ut. Den gemensamma blåröda enighet som – fullt förståeligt – såg
sig själv representera gemensamma grundläggande demokratiska värderingar och
därför bortsåg från sina vanliga meningsskiljaktigheter för att unisont vända
sig mot hotet från extremhögern framstår här så eniga att utrymmet för ett
missnöjesparti som BNP förblir ett starkt hot.

Oavsett hur effektivt avklädd Griffin blev.

Och ingenting känns mer engelskt än när Question Times korta
eftertexter ersätts av den dokumenterat mysige skådespelaren och komikern Alan
Davis – mest känd som Stephen Frys ständige sidekick i QI – som tillsammans med
bland andra före detta Tory-politikern Michael Portillo börjar analysera den
just avslutade debatten i ett nytt debattprogram.

Andres Lokko

Min vän Henrik skickade just den här länken.

http://www.youtube.com/watch?v=8YiohVmQl4c

Oh dear.

Andres Lokko

”It won´t be the Nick Griffin show”, säger BBC-chefen Mark Thompson om kvällens Question Time i direktsändning på trappan utanför studion samtidigt som Griffin smusslas in genom bakdörren för att undvika trehundra (enligt Channel 4 News) ganska ilskna antifascistiska demonstranter.
Thompson får säga vad han vill. Den här dagen i brittisk media är redan ett enda långt utdraget ”The Nick Griffin Show”.

Jag har sällan sett ett sådant stiligt återhållet förakt som Lady Margaret Hodge, Labour MP för Barking, som för Channel 4s John Snow just nu förklarar varför Griffin och BNP inte borde släppas in på BBC.

Andres Lokko

Ända här bortifrån, sisådär tre tunnelbanestationer öster om BBC-studion där Question Time spelas in, hörs fortfarande surrandet av mängder av polishelikoptrar. Nu börjar det saktna tystna och det vanliga bruset från trafiken på Ladbroke Grove tar över igen.
I en helikoptrarana satt BNP-ledaren Nick Griffin. Nöjd som tusan över all uppmärksamhet.

http://www.guardian.co.uk/media/2009/oct/22/question-time-protest

Andres Lokko

Klockan halv elva GMT i kväll kommer den brittiske motsvarigheten till Jimmie Åkesson, förintelseförnekaren och partiledaren för British National Party Nick Griffin, att delta i BBCs anrika Question Time. Jag hade så gärna velat gå på The Socials tioårsfest men känner att jag, tyvärr, måste ta del av det här. Griffin är en mycket bisarr och skrämmande 50-årig herre. Läs gärna intervjun med honom i dagens The Times.

http://www.timesonline.co.uk/tol/news/politics/article6884722.ece

Ett sammanträffande som ser ut som en vacker redaktionell tanke är att man med The Times den här veckan får en gratis Penguin-pocket varje dag, Temat är klassiska London-romaner och dagens bok råkade bli Sam Selvons fina The Lonely Londoners, den bitterljuva historien om två västindiska mäns trevande vänskap i 1950-talets fördomsfulla London. Den publicerades ursprunligen 1956 och när du läser Tom Baldwins intervju med Nick Griffin känns det som om ingenting, absolut ingenting, har förändrats sedan dess.

jag återkommer i ämnet under Question Time eller – om jag blir för ilsken och engagerad – när jag kommer tillbaka hem från anti-fascistdemonstrationen utanför BBC-studion.