Ludvig Hertzberg
Ingen streckare om dubbeldäckare, men väl en dubbelstreckare om deckare – det är vad Under strecket har att bjuda på ”påskekrim”-helgen till ära. I dagarna två skriver Torsten Pettersson, professor i litteraturvetenskap och själv upphovsman till ett par brottsromaner, om deckargenrens anmärkningsvärda livskraft; på lördag om hur deckaren kom att erbjuda ett sätt att bearbeta modernitetens förändrade livsvillkor under 1800-talet, och på söndag om hur man på liknande sätt kanske kan finna en förklaring till den senaste tidens deckarboom i hur dessa (ofta svenska) kriminalromaner lyckas sammanfoga dagens fragmenterade it-samhälle till en gripbar helhet.
Man kan undra hur länge till deckarna kommer att behålla sitt grepp och dominera försäljningslistorna på det sätt som de för närvarande gör i praktiskt taget hela världen. Och många gånger alltså just i svensk kostym. För ett par veckor sedan skrev SvD:s reporter Jenny Leonardz en artikel om hur förlagen själva ser på framtiden för denna guldkalv, där Håkan Bravinger på Norstedts konstaterade:
– Det är samtid, socialrealism, livspusslet och luttrade kommissarier. Det kom en ny injektion med de kvinnliga huvudpersonerna, men nu är också det gjort. Det är en bransch i desperat behov av förnyelse.
Läs artikeln här: ”Förlagen tröttna på slitna kommissarier”
Och varför inte ladda inför helgens djupdykning i kriminallitteraturens säregna suggestionskraft genom att läsa tidigare streckare om deckare:
* ”Deckarna som kom in från kylan”
* ”Pusseldeckarna besvärjde ondskan”
* ”Kriminalfilmen som samhällets termometer”
* ”Deckare drar nytta av Dante”
* ”Chandler vände på deckarens perspektiv”
* ”Kvinnorna som lekte med elden”
* ”Makabra mord och kärlek med förhinder”