Sri Lanka sitter fast i en våldsspiral

Utan vidare sammanhang och fördjupande analyser kan enstaka berättelser i nyhetsflödet vara svåra att överblicka och skapa sig en relation till. Den dagliga rapporteringen från nyhetsbyråerna riskerar att te sig fragmentarisk, framför allt om det berör händelser i den del av världen som i Kalle Anka-serierna brukar benämnas Långtbortistan, alltså utanför den bekanta västvärlden.

För att ta ett exempel: Sri Lanka. Vad är det egentligen som pågår där?

Bakgrunden är ungefär denna: Medan britterna styrde och ställde i Indien upptäckte de att den stora ön i sydost, som de kallade Ceylon, lämpade sig ypperligt för bland annatte- och gummiodling. Sedan urminnes tider hade befolkningen där bestått av huvudsakligen buddhistiska singaleser samt en liten grupp hinduiska tamiler. Behovet av arbetskraft i plantagerna under den brittiska kolonialtiden förde emellertid med sig en betydande invandringsvåg av främst tamilska kontraktsarbetare.

Den moderna konflikten mellan singaleserna och tamilerna sägs ha haft sin i upprinnelse i att tamilerna favoriserades av britterna, vilket de fick känna av genom att i sin tur diskrimineras efter självständigheten (1948), då singaleserna tagit makten. Vilket i sin tur kom att bana vägen för motståndsrörelsen Tamilska befrielsetigrarna (LTTE) – i snart tre decennier en av världens mest effektiva och brutala terrororganisationer (år 2002 konstaterades till exempel att LTTE då hade utfört fler självmordsbombningar än Hamas, Islamiska jihad och al-Qaida tillsammans).

Sedan 1983 har ett regelrätt inbördeskrig pågått i Sri Lanka, med perioder av vapenvila. De senaste veckornas hejdlösa våldsamheter (sammanfattade här) handlar tydligen om att den singalesiska regeringen en gång för alla vill göra sig av med det tamilska motståndet, i en militär kampanj som rapporteras närma sig målet, med brutala och hänsynslösa medel. Redan har de lett till att tiotusentals civila tamiler dött, skadats eller tvingats fly, utan att internationella hjälporganisationer givits tillträde.

Mer av sammanhang och fördjupning behövs, som sagt. Det kan man förslagsvis hämta i en understreckare som Carl Johan Gardell år 2004 skrev om den lankesiska konflikten:

* ”Svårt att tämja Sri Lankas Tigrar”

Fundamentalism finns hos alla världsreligioner. I streckaren ”Tredje attacken mot moderniteten” konstaterade Gardell att fundamentalistiska föreställningar också beledsagat såväl singaleserna som tamilerna i Sri Lanka.

Om hur bland annat tamiler i diasporan verkar via internet, för att organisera sig och att nå likasinnade både i hemtrakterna och i andra delar av världen, skrev Karl Steinick i streckaren ”Långt borta och nära i cyberrymden”, i vilken han även hänvisade till Shyam Tekwanis konstaterande att nätet rentav varit det viktigaste vapnet även för de tamilska tigrarna.

PS: Kanske bör man i sammanhanget påminna sig om att britternas indiska inblandning ingalunda enbart lett till konflikter och olycka:

* ”Brittiska Indien inte bara våld och utsugning”

[Foto: Lankesiska soldater framför vapen beslagtagna av den tamilska gerillan, 24/4 2009, Eranga Jayawardena /AP]