Sportbloggen
Johanna Garå
Johanna Garå
Jag hade i måndagens Sportpanelen planerat att göra en uppföljning om Anton Hysén, det vill säga berätta om vilka reaktioner jag mötte i Barcelona förra veckan när jag berättade för utländska kollegor att en svensk fotbollsspelare kommit ut som bög.
Men – och jag skäms lite för den här prioriteringen – så slog Sveriges kändaste människa en annan fotbollsspelare i magen på söndagsförmiddagen och därmed bytte min tv-spaning fokus. (En parentes: Zlatan lyssnade då verkligen inte på min uppmaning i förra inlägget…)
Därmed väcker jag nu bloggen ur semesterdvalan och det har hon inget emot.
Frågan som jag ställde till mina spanska, brittiska, argentinska och italienska vänner var: ”Skulle det vara möjligt att komma ut som gay fotbollsspelare i ditt lands liga? Varför/varför inte?”
Dessutom bad jag en katalansk kollega (jag hade ju semester!) kolla vad Pep Guardiola tyckte på lördagens presskonferens.
Foto: SCANPIX/AP.
Och även om Barcelonatränare sa att han tyckte det var bra att Hysén hade kommit ut (”me parece muy bien”) så var hans svar mer politiskt korrekt än verklighetsgrundat, tycker jag.
– När det gäller sexuell läggning väljer var och en hur han eller hon vill leva sitt liv i det här landet, och den friheten finns även inom fotbollen, sade Guardiola.
Jag håller inte med Pep. Det generella intrycket jag fick var snarare att en homosexuell manlig fotbollsspelare aldrig kommer kunna komma ut i Spanien, England, Italien eller Argentina. Det skulle inte gå, menade mina kollegor, på grund av reaktionen från fans, motståndarfans, med- och motspelare. Bättre att hålla tyst helt enkelt.
– In Italy would be simply impossible, latin lover culture too strong, as is the usual cliche footballer+velina. Velina is the super bella female presenter or dancer in Italian tv, twittersvarade en italiensk kollega.
Britterna var dessutom övertygade om att de inte finns några fotbollsspelande bögar på elitnivå, detta trots att en landslagsspelare i cricket (Steve Davies) och Wales fd rugbykapten (Gareth Thomas) kommit ut nyligen…
De förstod knappt vad jag menade när jag påstod att de hade missat hela poängen med att komma ut, den som Aftonbladets Simon Bank formulerade så klockrent i sin blogg:
”Det handlar inte om sex. Det handlar om människors rätt att slippa amputera sitt själsliv för att passa in i en miljö.”
I Sverige lägger vi vikt vid de berörda personernas välmående. Vi diskuterar varför inga/få fotbollsspelade bögar kommer ut och frågar oss om de lägger av i tidig ålder på grund av den hårda jargongen. På många ställen i ”Utlandet” kommer inte diskussionen ens dit. Den är dinosauriekliv från själva hjärtefrågan.
Men visst, på vissa ställen händer det saker.
I Tyskland har fotbollen skakats av landslagsmålvakten Robert Enkes självmord (han led av en djup depression) för ett år sedan vilket har lett till en önskan om mer öppenhet inom idrotten. Bayern Münchens Mario Gomez har till och med uppmanat homosexuella spelare att komma ut:
– De skulle spela som om de hade blivit fria. Att vara gay borde inte längre vara ett tabubelagt ämne.
Foto: AP.
I Turkiet slåss just en homosexuell domare mot fotbollsförbundet som sedan 2008 inte tillåter honom att döma. Läs mer här.
Och även i Storbritannien blåser randiga vindar. Läs här och här. BBC har dessutom ringt upp Anton Hysén, lyssna här.
Ämnet dök också upp i The Guardian i helgen. Tidningen har en återkommande kolumn ”skriven” av en hemlig fotbollsspelare. Hans uppfattning är att spelare som är gay antagligen inte skulle ha några problem med att komma ut internt, till lagkamraterna, men att de väntade vidriga påhoppen från läktarplats stoppar dem:
”The changing room is a very harsh place to survive – say what you like about footballers’ lack of intelligence (and people often do), the banter is razor-sharp and anything out of the ordinary is seized upon in a flash. But this is precisely the reason why a gay player would feel comfortable coming out here. A footballer is a footballer, it doesn’t matter if you are black, white, straight or gay, players are at ease in this environment, where they are used to piss-taking.
”But the terraces are a different ball game. We are not at home here and are very much on our guard around fans. The changing room offers a strange, familiar sanctuary where the preferred etiquette is to have a quick laugh, look as if you know what’s going on and get on with things before anybody starts asking uncomfortable questions such as: ”Are you gay, mate?”
Sorgligt.
*****
Jag frågade även Henok Goitom, som spelar i Almería, om jargongen är hårdare i Spanien än i Sverige:
– Det tror jag definitivt. Här i Spanien skulle det inte funka (att komma ut) tror jag. Sverige är mer accepterande i många saker, inte bara när det gäller sexuell läggning.
Goitom, som lever med vardagsrasismen i Sydeuropa, borde veta.
*****
Jag har faktiskt inte hunnit läsa Offsides reportage om Anton och Glenn än men tänkte göra det ikväll, förhoppningsvis efter att min nyblivne favorit Mario Gomez skjutit Bayern München vidare i Champions League.
