Johanna Garå
Wien
Om Sverige hade gått vidare till kvartsfinal så hade ni kunnat läsa följande exklusiva kommentar från Ruud van Nistelrooy i dagens SvD. Men eftersom det gick som det gick så kunde jag inte använda den i tidningen. Där var det bara depp.
SvD: Hur skulle det vara att få möta Sverige igen?
Ruud: Jag antar att Sverige gärna vill ha revansch för förlusten i kvartsfinalen i förra EM. Det var en jämn match, liksom alla vi har spelat mot Sverige. Ibrahimovic och Mellberg missade sina straffar. Det var väldigt spännande.
SvD: Vilket motstånd ville du alla minst ha i kvartsfinalen?
Ruud: Jag tror att Ryssland skulle vara lättare att möta än Sverige, men det lag som skrämde oss mest i gruppen var Spanien. Men dem kan vi inte få möta förrän i semin och det känns bra. Jag gillar Sverige som lag men Ibrahimovic står ut med sin kvalité och den stryka han har. Det finns få anfallare med hans kapacitet.
(OBS: Intervjun gjordes alltså före Sverige-Ryssland. Jag tror att den holländske anfallaren skulle ha ändra inledningen på sitt andra svar om han hade sett den pinsamma gula insatsen och Rysslands styrkebesked.)
Efter fyra timmars sömn gick färden mot Wien, eller snarare mot Maria Enzersdorf, som ligger strax utanför huvudstaden. Där tränade nämligen de italienska världsmästarna i morse.
Så här mycket publik var på plats.
Så här såg för övrigt La Gazzetta dello Sport på Sverige uttåg.
Den rosa sporttidningen gav Daniel Andersson betyget 4,5 av 10 med motiveringen: ”Non ci capisce quasi nunca”.
Det låter som att det skulle kunna betyda: ”Han förstod nästan ingenting”, men min italienska är på gissningsnivå.
Arsjavin fick bäst betyg: 7,5. Zlatan 6.
Efter träningen (med enbart avbytarna) var det mixad zon med Fabio Cannavaro, Mauro Camoranesi och Massimo Ambrosini. Säkert 150 journalister var på plats – och två donnor i peruker som gick runt och serverade chokladkakor…
Jag slogs av vilken genomtrevlig attityd Cannavaro hade. Kaptenen, som skadade vänsterfoten så illa på träningen den 2 juni att han tvingades dra sig ur EM, är kvar endast för att stöda laget. Han stannade i den stekvarma mixade zonen i säkert 45 minuter och pratade med alla som hade något att fråga honom. Och hela tiden hade han ett leende på läpparna och glittrande ögon.
En gorilla hindrade mig när jag försökte ta en bild för att porträttera stunden. Här är hans tumme.
Men det stoppade mig såklart inte.
Italien och Spanien möts ju i Wien i den sista kvartsfinalen så det är många spanska journalister här.
I dag började två av radiojournalisterna, två bittra konkurrenter, bråka i den mixade zonen. Männen slogs om den bästa intervjuplatsen längst fram och den ene vägrade sluta retpeta den andra på huvudet varpå den första upprepade med irriterad röst fem gånger: ”Rör mig inte!”
Det höll på att sluta med handgemäng när männens mammor kom på tal. Men så gick en annan spanjor emellan och det lugnade ner sig något.
Vi andra kunde knappt hålla oss för skratt. Och jag har hela dramat inspelat på min diktafon…
Midsommarafton i morgon. Det blir ingen sill och nubbe i goda vänners lag för min del. Snarare en wienerschnizel på egen hand.
Men det funkar det med.
Det spelas ju fotboll i Wien: Kroatien-Turkiet.