Annons

Andrén Meitons Makro

Louise Andrén Meiton

Louise Andrén Meiton

Just nu sammanställer jag alla svar på min enkät om Riksbankens framtida räntebesked. Alla är överens om att Riksbanken sänker reporäntan i juli, ner till 0,5 procent.

Men framtidsbilderna är klart spretigare.

* Swedbank, SEB och RBS ekonomer tror på ytterligare en räntesänkning i höst. Övriga på oförändrad ränta.

* Handelsbanken spår att den första höjningen kan komma redan i slutet av det här året, RBS svarar i stället att det dröjer till 2016.

Kanske är spretigheten bara ett tecken på hur svårbedömt läge det är just nu. Alla försöker förstå varför inflationen har bitit sig fast på låga nivåer, och vad Riksbanken kan göra.

Själv kan jag inte låta bli att tänka på en intervju jag gjorde med den italienska forskaren Raffaella Giacomini. Hennes forskning nagelfar prognosmodeller och hon ger inte mycket för långa framtidsbilder som Riksbankens räntebana. Det är helt enkelt svårt att förutsäga vad som kommer hända i framtiden.

Läs hela intervjun med Raffaella Giacomini här!

Ni läsare får om några dagar ett långt svep att klicka er igenom. Läs alla bedömares analyser och avgör själva vem ni tror har mest rätt.

En sak är dock klar. Det vore en enorm överraskning om Riksbanken inte sänker räntan nästa vecka.

 

Till alla nyfikna, här är frågorna i enkäten. 

– Vad gör Riksbanken med reporäntan och räntebanan vid mötet nu i juli?

– Vad gör Riksbanken under hösten – kan det komma ytterligare sänkningar?

– Hur mycket kan Riksbanken påverkan inflationen? Vad mer krävs för att nå målet på 2 procent ska nås?

– När når KPI-inflationen i Sverige 2 procent? Varför då?

– När kommer den första höjningen av räntan och varför vid den tidpunkten?

– Det är valår. Om du vore finansminister, vilket område skulle du prioritera allra mest och varför? Vilken reform skulle du göra allra först?

 

 

 



Louise Andrén Meiton är makroreporter på SvD Näringsliv. Här kan du läsa allt ifrån små spaningar av konjukturläget till analyser av större skeenden. Plus betraktelser av stämningsläget hos beslutsfattarna på Riksbanken och Finansdepartementet.
Louise Andrén Meiton

För ett par dagar sedan skrev jag om maktstriden till EU:s toppjobb. Nu står fler flaskor vin på spel.

Senaste källan tips är följande, med motivering i citattecken.

Jean-Claude Juncker – ordförande Europeiska rådet (Här är båda källorna alltså överens)
”Som kommissionsordförande skulle han få alldeles för mycket makt, som ordförande i det Europeiska Rådet blir han springpojke. Och det kan nog även Cameron (och Reinfeldt) acceptera.”

Christine Lagarde – ordförande EU-kommissionen (här står den första flaskan vin på Helle Thorning-Schmidt)
”Konservativ, kvinna, kunnig, internationellt erfaren och uppskattad och från ett av EU:s kärnländer.”

Helle Thorning-Schmidt – som EU:s utrikesminister

Bubblare: Ursula von der Leyen, Tysklands nuvarande försvarsminister.
”Min känsla är att Angela Merkel gärna vill bli av med henne eftersom hon är en tydlig konkurrent och tänkbar efterträdare.”
”Det är inte illa att 55 år gammal ha hunnit bli läkare (gynekolog), fött sju barn (!), följt med sin man professorn till USA och ändå varit minister sedan 2005. Flytande på engelska, tyska och franska från uppväxten i Bryssel där hennes far var generaldirektör i EU.”

Hyfsat snart behöver EU:s politiker bestämma sig. Fortsättning följer.

 

Louise Andrén Meiton

God morgon! Klockan är strax efter 9. Konjunkturinstitutet har just släppt sin prognos. Presskonferensen börjar 9:30 men innan dess bjuder jag på en kort sammanfattning.

Tillväxt i år: + 2,2 procent (sänkt från 2,7 procent)

Tillväxt 2015: + 3 procent

Byggandet väntas ta fart. Vilket på sikt tros leda till att priserna och hushållens skulder inte utvecklas lika snabbt.

Allt fler väntas få jobb, men allt fler väntas också söka jobb. I år väntas nästan 66 procent av svenskarna i åldern 15-74 år vara sysselsatta. Men arbetslösheten når inte jämviktsnivån 6,5 procent förrän i slutet av år 2017.

Riksbanken sänker räntan till 0,5 procent i juli, en första höjning kommer först under den senare delen av nästa år.

……..

Den stora bilden. Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson inleder:

”Återhämtningen fortskrider i maklig takt. Det går inte jättefort. Vi har också sänkt takten i prognosen. En förklaring är svag exportutveckling. Däremot tar bostadsinvesteringarna fart. Mycket låg inflation i år, lägre än vi tidigare har trott. Beräkningar av budgetutrymme tyder på att det behövs skattehöjningar för att nå överskottssmålet.”

Mina tankar: Återhämtningen är som att fastna med foten i tuggummi. Alla förväntar sig att tuggummit ska torka och ekonomin ta fart men det verkar vara klart segare än väntat. Sänkta prognoser har blivit vardag.

……..

Jesper Hansson om omvärlden:

”Bostadsmarknaden i USA är på vägg uppåt efter den kalla vintern. Industrin i USA ser ut att vara på gång. Det har också varit en låg investeringsnivå i OECD-länderna, en normal cyklisk återhämtning borde komma.”

”Konsumentförtroendet i USA, euroområdet och Storbritannien stiger vilket också verkar ha påverkat konsumtionen. Stigande hushållskonsumtion ger fallande arbetslöshet” 

”Med nedgången i europeiska statsobligationsräntor är lite bedräglig. De skulle kunna stiga om det blir oroligt igen.”

 ”Styrräntor från de stora centralbankerna kommer att ligga lågt under en lång tid. Vi tror att USA höjer under andra halvåret nästa år, ECB först år 2016. När höjningarna kommer blir de långsammare än vad som är vanligt.” 

Mina tankar: I kväll blir det räntebesked följt av presskonferens med den amerikanska centralbankschefen Janet Yellen i USA. Vad skickar Fed ut för signaler om räntan och räntehöjningar?

……..

Sverige. Hushållens konsumtion leder tillväxten men de borde ha kunnat shoppa loss mer. Jesper Hansson:

Någonting har hänt i hushållssektorn. De håller hårdare i plånboken, sparar mer. Är det uppmuntran till ökade amorteringar? Är det nivåerna i a-kassan? Givet hushållens förutsättningar hade vi trott på en ännu starkare tillväxt.” 

Mina tankar: Just hushållen tycker jag är spännande med tanke på valet. Hur går tankarna kring köksborden? Är det oro för framtiden? Spariver? Finns det någon aspekt av mättad konsumtion? 

……..

KI fortsätter att debattera överskottsmålet. Institutets prognoser är höjd offentlig konsumtion med 60 miljarder, höjda skatter på 120 miljarder. Då nås överskottsmålet år 2018. Regeringen brukar räkna med oförändrat åtagande. Jesper Hansson:

”Det kommer att krävas aktiva beslut för att nå överskottsmålet. Vi har räknat med höjda skatter men också utgiftsökningar som kommer av en växande befolkning, som höjt tak i a-kassan. Möjliga skatter från KI: Höjd moms, fastighetsskatt, energiskatt, tobaksskatt. Finansdepartementet kan alltid trilla fram skattehöjningar.  

”Politikerna har redan delat ut godiset. Nu blir det att dra tillbaka. Men medborgarna är vinnare ändå eftersom jobben blir fler.” 

Mina tankar: Ibland vore det spännande att hoppa in i en tidsmaskin till senare i höst, efter valet. Beslut behöver komma under de närmaste åren, oavsett vad politikerna säger i valrörelsen.

……..

Jag blir väldigt nyfiken på hur Magdalena Andersson (S) och hennes medarbetare räknar på svensk ekonomi på lång sikt. Frågan är bara hur många svar det blir innan valet. Er nyfikna bloggare återkommer. Hej för nu!

Louise Andrén Meiton

Nu är det klart vilka som ska granska Riksbanken. En ny extern granskning har efterfrågats länge och nu meddelar Riksdagens finansutskott att det blir Mervyn King och Marvin Goodfriend.

Mervyn King var tidigare ordförande för den Brittiska centralbanken Bank of England. Han har också varit professor vid London School of Economics.

Marvin Goodfriend är professor vid Tepper School of Business vid Carnegie Mellon University i Pittsburg, USA. Han har också arbetat för den amerikanska centralbanken Federal reserve.

Så här skriver Finansutskottet:

”Utvärderarna ska granska den svenska penningpolitiken under den aktuella perioden – om räntenivåerna varit väl avvägda och om politiken uppnått sitt mål. I det ingår att utifrån internationella erfarenheter och den senaste forskningen analysera och bedöma Riksbankens beslut att väga in riskerna med den höga skuldsättningen hos hushållen i räntebesluten.

Utvärderarna ska också granska utformningen av det svenska inflationsmålet och den så kallade flexibla inflationsmålspolitiken. Prognoser över inflationsutvecklingen är en viktig del i det penningpolitiska beslutsunderlaget. Utvärderarna ska därför särskilt granska Riksbankens inflationsprognoser under utvärderingsperioden.”

Utvärderingen gäller åren 2010 – 2014 och ska genomföras gemensamt av de båda utredarna och vara klar mot slutet av 2015. Läs mer här. 

Några tankar om personerna:

1) Mervyn King sänkte styrräntan kraftigt i Storbritannien och var också med och genomförde stödköp av räntepapper, så kallade kvantitativa lättnader. Han har alltså själv bedrivit en mer expansiv penningpolitik än den svenska Riksbanken har gjort. Inflationen i Storbritannien har också varit högre.

2) Marvin Goodfriend har sagt att det var bra att Fed satt ett inflationsmål.

Några tankar om uppdraget:

1) Finansutskottets ledamöter har vid många tillfällen ifrågasatt om Riksbanken har fokuserat för mycket på hushållens skulder och för lite på inflationen. Nu vill de ha externa bedömares åsikter.

2) Det är väl känt att Riksbankens inflationsprognoser har slagit fel. Det är också en av anledningarna till att Riksbanken tvingats att byta fot och sänka räntan.

3) Utvärdera det svenska inflationsmålet och den flexibla inflationsmålspolitiken är inget litet område. Det finns redan idag kritiker som anser att Riksbanken har fått för mycket eget tolkningsutrymme.

4) Kanske kan en extern utvärdering hjälpa politikerna att flytta tillbaka en del av makten till Riksdagen? King och Goodfriend kanske kan ge politikerna den ammunition de behöver för att på riktigt debattera med riksbankschef Stefan Ingves. Risken är samtidigt att Riksbanken blir ett politiskt slagträ vilket inte vore bra.

Under utfrågningarna i Finansutskottet har önskemålen om en extern granskning hörts länge. Nu kommer alltså en sådan. På senare tid har det också debatteras huruvida det Finanspolitiska rådet, eller ett nytt liknande svenskt råd, borde granska Riksbanken. Det är också en ganska märklig ordning i Sverige där Riksbanken årligen utvärderar sig själv.

Det kommer att bli intressant att läsa King och Goodfriends analys, de kommer säkert att leverera befogad kritik, men det lär också komma många om och men. Uppdraget är brett och åren 2010-2014 en komplex tidsperiod. Många av världens centralbanker befinner sig på delvis okänd terräng. Jag är osäker på om de rätta analyserna kan göras redan nu. Kanske kommer det dröja länge innan vi verkligen vet vilka beslut som var rätt och fel.

Louise Andrén Meiton

thorning_schmidt

 

Måste bara delge er en spännande konversation jag hade häromdagen. Det är inte ordagrannt men som jag minns den. Det började med att jag frågade den andra personen, som har god insyn i EU:s politik, om vilka de nya toppcheferna inom unionen blir.

 

”- Jag sätter en god flaska vin på att Jean-Claude Juncker blir ordförande för det Europeiska rådet!

– Rådet, inte kommissionen?

– Nej, kommissionsjobbet vill han nog helst inte ha. Det är för mycket administration. Att vara ordförande för rådet är mer hans grej, mer förhandlingar vilket han gillar.

– Vem får då ta över kommissionen?

– Helle Thorning-Schmidt! Hon kommer från ett mindre land i EU, hon är kvinna, socialdemokrat och tidigare EU-parlamentariker. Hon gick på den Europeiska elitskolan i Brygge College of Europe ihop med Nick Clegg (biträdande premiärminister i Storbritannien) och där träffade hon också sin man Stephen Kinnock, son till forne brittiske partiledaren för Labour, Neil Kinnock.

– Aha, David Cameron vill inte ha Jean-Claude Juncker till kommissionen men kan då föreslå Helle Thorning-Schmidt?

– Japp, och Angela Merkel kan nog tänka sig kompromissen att låta Juncker få bli ordförande för det Europeiska rådet.”

 

Europeisk toppolitik är som ett stort spindelnät. Men de höga EU-posterna blir allt viktigare. Det här var bara ett inspel. Fortsättning följer!

Louise Andrén Meiton

Tänk er att Sveriges ekonomi skulle gå till doktorn. Han eller hon skulle titta på patienten Sverige och ställa frågan:

– Hur mår du?

– Ganska okej, men jag har en svag huvudvärk av oro. Inflationen är låg och många hushåll lånar lite för mycket pengar. Dessutom vägrar arbetslösheten att falla.

– Oj oj oj, svarar doktorn.

Oj oj oj är inget konstruktivt svar men kanske ändå en möjlig reaktion. Faktum just nu är att inflationen mätt som KPI är på minus igen, minus 0,2 procent i maj. Utlåningen till hushållen verkar samtidigt ta fart, ökningstakten för bolån var 5,6 procent i april. Arbetslösheten samma månad var 8,7 procent.

Tillbaka till doktorn. Vilken medicin ordinerar han eller hon?

Doktorn kan be Riksbanken att sänka räntan. Men tänk om inflationen är importerad och beror på faktorer som Riksbanken inte kan kontrollera? Tänk om arbetslösheten beror på strukturella problem och inte på konjunkturen? Det är möjligt att en räntesänkning inte skulle påverka vare sig inflationen eller arbetsmarknaden lika mycket som många önskar, men däremot öka låneviljan ytterligare.

Doktorn kan vända sig till Finansinspektionen för hjälp och be dem ytterligare skärpa reglerna för bankerna. Men bara för att FI vrider på olika kranar är de inte säkert att bankerna gör som det är tänkt. Om bolån är en viktig produkt för att locka kunder är det enklare att höja priset på annat. Dessutom kan man alltid lägga mycket hopp till vackra ord om en sundare amorteringskultur.

Doktorn kan vända sig till Finansdepartementet och ordinera reformer. Men frågan är om politikerna vill svälja doktorns troligen ganska beska medicin och på allvar göra något åt hushållens lånevilja, eller för den delen se över arbetsmarknaden grundligt. Risken är att Finansdepartementet i stället tar fram en ask värktabletter och jobbar vidare. Almedalen stundar, tal behöver skrivas och utspel förberedas.

Eller så kan doktorn be Sverige att sova lite mer, äta lite nyttigare, och hoppas att stressen släpper. Kanske rekommendera ett besök hos tandläkaren för en bettskena.

Fungerar Sverige som i läroboken hjälper en eventuell räntesänkning från Riksbanken, om läroboken behöver uppdateras efter finanskrisen är det risk att huvudvärken förvärras och beskare medicin behövs.

Kanske vet doktorn att det är valår och att landets beslutsfattare nöjer sig med det receptfria utbudet på ICA eller Konsum. Den riktigt beska medicinen kommer troligen att se dagens ljus först långt efter den 15 september. Den lätta huvudvärken riskerar hur som helst att bestå.

 

 

Louise Andrén Meiton

Juni är här. Syrenerna blommar. Studentflaken skrålar. Sommartider på allvar.

Om en knapp månad är det dags för Riksbankens julimöte. Efter den Europeiska centralbankens räntesänkning i förra veckan ter sig en sänkning här hemma också som tämligen klar.

Det är också den bedömning som de flesta experter gör. Jag har återigen mailat ut till landets chefsekonomer och prognosmakare för att ta tempen på räntan, inflationen och ekonomin.

Frågorna den här gången:
– Vad gör Riksbanken med reporäntan och med räntebanan vid mötet nu i juli?

– Vad gör Riksbanken under hösten – kan det komma ytterligare sänkningar?

– Hur mycket kan Riksbanken påverkan inflationen? Vad mer krävs för att nå målet på 2 procent ska nås?

– När når KPI-inflationen i Sverige 2 procent? Varför då?

– När kommer den första höjningen av räntan och varför vid den tidpunkten?

– Det är valår. Om du vore finansminister, vilket område skulle du prioritera allra mest och varför? Vilken reform skulle du göra allra först?

Deadline är först på måndag men både Roger Josefsson på Danske bank och Anders Olof Brunstedt på Handelsbanken har svarat. Båda tror på en sänkning till 0,5 procent vid julimötet men de är inte överens om ränteläget därefter.

Anders Olof Brunstedt tror att Riksbanken höjer räntan i slutet av detta året eller i början av nästa, med motiveringen att vi räknar med att inflationen i det läget är markant högre än idag samt är i en stigande trend, dels eftersom vi tror att Fed då är på gång med sin första räntehöjning.”
(Fed = Federal Reserve USA:s centralbank, min anm.)

Roger Josefsson tror att det dröjer till andra halvåret nästa år innan räntan höjs, men skriver att det är betingat att bankens relativt optimistiska prognos för omvärlden materialiseras. (…) Från vårt perspektiv är det osäkert om inflationen når 2 procent under någon meningsfull prognoshorisont. Men från tre år och utåt börjar inflationen i alla fall att närma sig inflationsmålet.”

Klicka på länkarna nedan och läs hur panelen har resonerat tidigare:

De senaste bedömningarna – från april 2014
Prognoserna från februari 2014
Så här svarade panelen i oktober 2013

Jag redovisar svaren när de trillar in. Men kom ihåg. Det är många som analyserar och tycker. Det är Stefan Ingves och Co som bestämmer.

Louise Andrén Meiton

Tio sidor. Det är resultatet i protokollform från det Finansiella stabilitetsrådets möte nu i maj. Varje myndighet kom med 3 personer. Sammanlagt 12 personer från Riksbanken, Finansinspektionen, Riksgälden och Finansdepartementet möttes alltså. Givetvis var de högsta cheferna med.

Tio sidor alltså. Vad framkom? Vad gäller hushållens skulder och bankerna var alla resonemang väntade. Riksbanken är mest oroad och vill se hårda krav. Riksgälden framstår som nästan inte oroad alls över skulderna, desto mer över konjunkturen och den ekonomiska utvecklingen.

Spännande är att Finansinspektionen (FI) lyfter upp den låga inflationen i omvärlden. Den låga inflationen i Sverige är Riksbankens jobb men att FI ens pratar inflation är intressant.

Spännande är också att Riksbanken tar upp låga riskpremier och marknadsvolatilitet. När jag besökte USA i våras talade centralbankschefer där om ”the haunted house”. Poängen var att alla vet att låga räntor kan snedvrida priset på risk, men ingen vet i vilket rum i huset som spöket bor, alltså var problemen blir som störst.

I Sverige är många spöken identifierade, som hushållens skulder eller bankernas marknadsberoende. Men kanske bor det fler, eller farligare spöken i vårt eget ”hemsökta hus”?

Nästa möte sker i november. Kanske leds också det av finansmarknadsminister Peter Norman? Kanske av någon från dagens opposition? Bankföreningens ordförande Thomas Östros var nyligen väldigt politisk i ett uttalande om fastighetsskatt och ränteavdrag. Kanske lockar en politisk comeback, om S vill ha honom tillbaka?

Nu blir det upp till en beredningsgrupp att analysera olika frågeställningar. Däribland ”konkreta alternativ som syftar till att stärka hushållens amorteringsbeteende”. Att mer strikta amorteringskrav kommer med i analysen är ingen kioskvältare. Vad som senare blir verklighet är en helt annan sak.

Tio sidor. Givetvis innebar inte protokollet en ordagrann redogörelse över diskussionen. Givetvis fanns inga hårda ordväxlingar med. Men räkna med att maktkampen fortsätter, både med det skrivna och det talade ordet.

Läs hela protokollet här!