En vettig minoritet

En av ironierna med det republikanska partiet just nu är att de representanter som har bäst chans att göra något åt partiets nationella problem samtidigt har minst chans att nå toppen inom själva partiet. Nationellt är republikanernas problem att de blivit för extrema, men internt verkar partiets inofficiella auktoriteter – från Rush Limbaugh till John Boehner, som i helgens ”This week” förklarade att klimatkrisen är ”komisk” – fortfarande övertygade om att partiet inte står tillräckligt långt till höger.

Samtidigt börjar man se hur den ideologiska minoritet som faktiskt kommer med konkreta alternativ börjar mobilisera sig i medier och politiskt. Från Steve Schmidt, McCains gamla kampanjchef, som försvarar samkönade äktenskap, till Utah-governören Jon Huntsman, som protesterar mot den populistiska paranoian som präglar partiet.

Karin Pettersson på Fokus, som just nu glider runt i USA på det glassiga Eisenhower-stipendiet (som en gång tilldelades SvD:s PJ), hävdar att alla hon pratar med i DC hypar Huntsman just nu: Jon Huntsman – USA:s näste president?

Till och med Frank Rich gillar honom.

*****

Själv tillbringar jag veckan i Sverige, för att åka runt och snacka om min Obama-bok.

Gästade Nordegren i P1 i eftermiddag (om någon mot förmodan minns så var det även hos Nordegren jag outtade att jag skrev en Obama-bok för snart två år sedan).