Kampanjgräl bättre än finansoro

Av Karin Henriksson

Söndag. Tjocka tidningar, talk-shower.
Fast den här söndagen är det paus i kampanjkäbblet som pågått i snart ett år – istället heter huvudpersonen Henry ”Hank” Paulson, även känd som ”The Hammer”.
Finansministern intervjuas i inte mindre än fyra debattprogram och pryder omslaget på senaste Newsweek under rubriken ”King Henry”. I tidningen New York Times beskrivs hur denne Wall Street-veteran försöker hejda finanskrisen tillsammans med centralbankschefen Ben Bernanke.

Det är först nu som den fruktansvärda sanningen bakom förra veckans dramatik framträder på allvar. Kreditmarknaden var ”bottenfryst” och försäkringsjätten AIG befann sig ”endast timmar från konkurs”, enligt Paulson, som dock upprepar ett vanligt argument från beslutsfattare i Washington:
– Detta blir billigare än alternativet.

Alternativet skulle vara 1930-talsdepressionen, med arméer av arbetslösa hungrande desperata människor.

Ingen vet än hur stora kostnaderna blir för det statliga ingripandet, men det talas om 700 miljarder dollar utöver utlovade minst 500 miljarder dollar. Svindlande, alltså, och vanliga amerikaner, på Storgatan, Main Street, kan bara rycka på axlarna och gissa att det blir de som får betala i slutänden, med högre skatter eller ”avbetalning” via högre inflation.

– Det är många frågor, medger Paulson och säger att procedurerna för att köpa alla dåliga bolån måste upprättas så snabbt som möjligt.

– Hank’s the right guy, konstaterar en annan Wall Street-veteran, New York-borgmästaren Mike Bloomberg som gästar Meet the Press efter Paulson.

Måtte han ha rätt…

Det är inte utan att man saknar de – trots allt ganska betydelselösa – grälen mellan olika surrogat för kandidaterna om exempelvis lögner i tv-reklamen eller vem som ska gynnas mest av löften om skattesänkningar. Politiken framöver kommer att handla om Paulson/Bernanke-aktionen, om George W Bushs biroll i sammanhanget, om arga demokrater som vill ha stimulans för vanligt folk i utbyte mot miljarderna för att gottgöra Wall Street-nissarnas misstag etc. Och, oavsett om det blir en president McCain eller en president Obama betyder finanskrisen att handlingsutrymmet krymper i flera år framöver.