Annons
X
Annons
X

Cykelbloggen

Erica Treijs

Erica Treijs

Helgen tillbringades både i diverse spinningsalar och på Täby Centrum med en bössa i handen. Bössan gav värst träningsvärk.

Det där med dubbla spinningpass känns plötsligt som det mest naturliga i världen. Att trampa – oftast i nedsläckta – salar flera timmar i sträck var en omöjlighet för bara några månader sedan. Inte enbart för rädslan över en skenande mjölksyrenivå, utan främst för att bli uppäten av tristessmonstret. Därför är det konstigt hur snabbt ett slags transliknande tillstånd infinner sig och att även ett par medelålders ben trummar på. Intervaller gör att tiden flyger fram. 5-4-3-2-1-1-1-2-3-4-5 minuter med 30 sekunder till en minuts vila mellan varje intervall följs av ett mer distansliknande pass med tre pulstoppar (kom i dag upp till 91 procent av maxpuls).

Som kulturtant borde det vara omöjligt, men icke. Det känns härligt, samtidigt som svettpölen kring cykeln allt mer liknar en spegel. Träning gör mig ”snäll” och håller prestationsångesten i schack. Gott så.

Täbyskramlandet var en fin upplevelse. Många berättelser om cancerdrabbade barn och vuxna förmedlades samtidigt som några kronor eller sedlar trycktes ned i bössan. En påminnelse om alltings förgänglighet. Tänk att det kan ske i ett förortscentrum en vacker lördag i februari.

Söndagen inleddes med rejäl träningsvärk i högerarmen vilket vittnar om ett gott jobb som böss-skramlare.

Pengar för livet. Allt går oavkortat till Barncancerfonden.

Pengar för livet. Allt går oavkortat till Barncancerfonden.

Om bloggen


I sommar ska jag cykla till Paris med Team Rynkeby för att samla in pengar till Barncancerfonden.
Men tills dess kommer den här bloggen att berätta den osminkade sanningen om träningens med- och motgångar.
Men också om prylar, mat och motionslopp.

Häng med, häng på!