Obamas elitismproblem

Eftersom allt i USA går så bra just nu – ekonomin blomstrar, Irak-kriget glider smärtfritt framåt, president Bush är populärare än någonsin – har amerikanska medier tillbringat de senaste fyra dygnen med att uteslutande rapportera om att Barack Obama kallat landsbygdens marginaliserade låginkomsttagare för ”bittra”.

Det var förstås klumpigt formulerat, och rent politiskt klantigt. Ingen vill bli kallad bitter, ett ord som inte bara antyder att man blivit felaktigt behandlad (förnedrande i sig), utan även att man inte kan hantera det.

Politico listar tolv skäl för att uttalandet kommer att skada Obama.
The Nation och The Guardian försvarar Obama.

Problemet för Obama är förstås att uttalandet rimmar så bra med myten om honom som en världsfrånvänd elitist som mest attraherar välbärgade storstadsbor.
Ända sedan 1960-talet är det just den lägre medelklassen på landsbygden som varit avgörande i varje val.
George Packer skrev om det här:

”The eternal vulnerability of Democratic candidates-for the past
half-century, anyway-is the charge that they are different from
ordinary people; that they don’t share the same tastes, habits, and
values as their fellow-citizens; that they think themselves superior.
They are élites of a certain kind-not economic, but cultural. Richard
Nixon based his entire career on setting his Democratic opponents up as
this type. John McCain is a much nicer guy, but it isn’t hard to
imagine how his supporters will portray a cerebral mixed-race man who
grew up in Indonesia, went to Harvard Law School, and is named Barack
Obama.”