Ivy League-afrobeatet

Igår kväll föll monsunregnet, och jag hade på mig en jacka som jag inte haft på mig sedan en kväll i vintras, när jag stod i baren på Riche och spelade lite musik.
I jackfickan hittade jag en servett där någon skrivit med svart tuschpenna ”Spela nåt från Graceland!!”.

Paul Simons afropopskiva ”Graceland” är en sådan skiva som folk vill höra saker från nu, har kanske varit så i några år.
Det är märkligt hur långsam hela den här afropoprenässansen varit, men jag tycker det är trevligt, kanske innebär det att den kommer att leva längre.
Snart kommer Jensa Lekmans nya skiva som tydligen ska vara helt Indestructible Beat of Soweto.

Det mest hypade New York-bandet den här sommaren är Vampire Weekend. Kefft namn, men de gör jättefin Ivy League-afropop, lite självmedvetet sådär.
”Cape Cod Kwassa Kwassa” är deras hit (man kan höra den exempelvis här).
Jag tycker de låter lite som om Erlend Øye försökt göra en cover av Talking Heads ”Nothing but flowers”.

Här är en film där de spelar ”Oxford comma” på en gräsmatta på Roosevelt island, ett fint New York-moment.

Midsommar i Sverige hörde jag, borde väl passa bra med lite slarvig white boy-afrobeat då.