Nattmanglande ledare bryter mot EU-direktiv

 

Ämnet sömn, eller snarare bristen på det, som avhandlades i gårdagens krönika, verkar engagera.

Tack för reaktioner.

Ekonomiprofessorn Johan Lybeck mailar och påpekar att de nattliga maratonmöten som EU:s politiker  ägnat sig åt de senaste åren faktiskt kan bryta mot EU-direktivet  2003/88/EU som är bindande för medlemsstaterna.

Ett axplock av skrivningar:

(5) Alla arbetstagare bör ha lämpliga viloperioder. Begreppet ”vila” måste uttryckas i tidsenheter, dvs. i dagar, timmar och/eller delar av dessa. För att trygga hälsa och säkerhet för arbetstagare inom gemenskapen måste arbetstagarna ges dygnsvila, veckovila och semester av en viss minsta längd samt tillräckliga raster. I detta sammanhang är det även nödvändigt att sätta en övre gräns för veckoarbetstiden.

—–

(7) Forskningen har visat att människokroppen nattetid är känsligare för störningar och även för vissa betungande former av arbetsorganisation och att långa perioder av nattarbete kan vara hälsovådliga för arbetstagare och äventyra säkerheten på arbetsplatsen.

—-

Artikel 3

Dygnsvila

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att se till att varje arbetstagare får minst elva timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod.

Artikel 4

Raster

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att se till att varje arbetstagare – då arbetsdagen är längre än sex timmar – får en rast. Den närmare utformningen, däribland rastens längd och på vilka villkor den ges, skall fastställas genom kollektivavtal eller avtal mellan arbetsmarknadens parter eller, då detta inte lyckas, genom nationell lagstiftning.

—

Artikel 8

Nattarbetets längd

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att se till att

a) den normala arbetstiden för nattarbetande inte överstiger ett genomsnitt av åtta timmar under varje 24-timmarsperiod,

b) nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning inte arbetar mer än åtta timmar inom en 24-timmarsperiod när de utför nattarbete.

För tillämpningen av b skall arbete som innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning definieras genom nationell lagstiftning eller praxis eller genom kollektivavtal eller avtal mellan arbetsmarknadens parter, med hänsyn tagen till nattarbetets särskilda konsekvenser och risker.

Och så vidare.

Läs själva här.

Att EU-politikernas villkor rent finansiellt är generöst tilltagna är redan känt. Kanske är det dags att titta lite på arbetsförhållandena. Om inte annat i omsorg om alla oss andra som påverkas av deras beslut.

Eller ska regler för arbetstider bara gälla alla andra? Är en trött lastbilschaufför farligare än en dito EU-kommissionär?

Varför inte ta upp frågan redan på EU-toppmötet som börjar på torsdag?