Jacob Bursell
På torsdagen knöt Nicklas Storåkers ihop säcken och sålde av hela sitt innehav i Avanza, banken där han fram till nyligen var vd. Det rör sig tydligen om 360 000 aktier, och han har med facit i hand tjänat pengar som gräs. Jag tror inte att någon kommer knorra över det. Storåkers började på Avanza 1999, när banken i praktiken var en lokal och en idé. När han lämnade jobbet efter tolv år hade banken 200 anställda och ett par hundra tusen kunder. Det är dock bara en bieffekt. Viktigare är att Avanza med teknikens hjälp utmanat och i många avseenden slagit bankoligopolet, och starkt bidragit till att tvinga ned priserna på sparande, dels genom dramatiskt lägre courtage, men också genom billiga fonder. Allt gott är inte hänförligt till just den 37-årige före detta vd:n, men om inte annat får han vara symbol för en mycket positiv utveckling för svenska investerare och småsparare. Mer makt ligger nu hos konsumenterna och mindre på kundfrånvända bankkontor. Det, gissar jag, är nog också skälet till att få hetsar upp sig över Avanzas nästan skamlösa vinstmarginaler, och att få beklagar sig över att Nicklas Storåkers kan gå i pension före 40. Kontrasten är ganska bjärt mot Electrolux vd Keith McLoughlin som fick sin miljonpension innan han ens hann börja.