Ny ordning på börsen?

Det har pratats en del om att svenska fonder och institutioner, eller ”buyside” enligt finansjargong, i allt större utsträckning anlitar utländska mäklarhus för att genomföra sina värdepappersaffärer.

Med reservation för metodologiska snedsteg finns åtminstone en tydlig signal. Andelen svenska mäklarhus bland Stockholmsbörsens mest aktiva spelare minskar.

Två viktiga orsaker anses ligga bakom – fragmentering och datorisering. Det första refererar till avregleringen av värdepappershandeln, som tvingat fram en flora av nya marknadsplatser som alla konkurrerar om samma handel. Aktierna handlas överallt.

Det andra, datoriseringen, är i viss mån en följd av det första, i viss mån en följd av tekniska landvinningar, och kräver av mäklarhusen dyra investeringar i mjukvara, börsmedlemskap och diverse uppkopplingar. Det framstår som allt mer tydligt att de svenska mäklarhusen inte hängt med i svängarna, detta samtidigt som Londonbaserade institutioner med djupa fickor erbjuder paket med allt från marknadsaccess och exekveringsalgoritmer. Här finns också hft-handlare, främst Getco och Spire, som tycks vara i stan för att stanna.

Staplarna ovan visar antalet svenska mäklarhus bland börsens tio mest aktiva diton under oktober månad, 2006-2011. Spiken 2009 förklaras av att bolag som Lehman, Glitnir och Merrill Lynch straffade ut sig själva i finanskrisen och lämnade plats för svenska eftersläntrare. Bottnen 2007 inträffade under börsens ”happy days”, men före avregleringen av värdepappershandeln. Fritt för tolkning.

/Jacob