Ingves kan behöva en studieresa till södra Europa

I ett dimmigt Almedalen den 5 juli rådde en närmast kaosartad stämning när dörrarna öppnades till finansministern Anders Borgs seminarium. Vi journalister och andra åhörare bokstavligen manglades in i salen. Alla ville tydligen höra på Borg. Men det var inga glädjeämnen ministern hade att leverera när han vankade omkring på scenen i sina somriga sandaler med kardborreband. I stället var han dyster i sitt tal där ”krisåterfall” nog var det mest återkommande ordet.

Det blev tydligt att Borg hade en helt annan syn på ekonomin än chefskollegan Stefan Ingves på Riksbanken, som samma dag beslutade om att höja styrräntan. När jag frågade Anders Borg efteråt om det fanns en spricka mellan Riksbanken och regeringen i synen på svensk ekonomi blev det svävande svar som att ”vi gör våra bedömningar, de gör sina” och att det kan finnas ”en skillnad i konjunkturprognoser.”

Det är lätt att misstänka att Borg, som fortsatt sin pessimistiska linje, vet något som Ingves inte vet. Nu på förmiddagen talade Ingves i finansutskottet och lät förstå att reporäntan kommer att höjas framöver förutsatt att ”skuldkrisen i Europa kan hanteras så att de akuta problemen löses”. Men att tro att problemen ska lösas inom en snar framtid skulle nog av många mer betraktas som ett slags drömscenario.

Att ha en ha en finansminister som förespråkar ökade stimulanser (totalt 15 miljarder för nästa år enligt senaste budgeten) för den svenska ekonomin och en riksbankschef som samtidigt planerar höjd ränta är ohållbart på sikt. Skuldkrisen och svaga tillväxtutsikter i EMU fick den europeiska centralbanken att sänka räntan nyligen. Som väl bekant är Sverige inte immun mot omvärldsproblem, och i synnerhet inte Europaproblem. Borgs ekonomiska bild har sannolikt färgats av hans nätverkande med andra bekymrade politiska toppar i Europa. Riksbankens nästa räntebesked meddelas den 20 december. Kanske vore det nödvändigt med en studieresa till södra Europa för riksbankschefen innan dess.