Jan Almgren
De är nya, hårt pressade och ivriga att visa framfötterna. Då kan det gå riktigt illa. Verkstadskoncernen Sandviks nya vd Olof Faxander har röjt rejält bland toppcheferna sedan han tillträdde som ny vd i januari i år. I den nya ledningsgruppen är sex av tio direktörer nykomlingar. Att släppa in nytt blod i ett föråldrat ledningsteam är en sak. Att byta ut var och varannan person något helt annat. Då riskerar man att förlora kontinuitet.
Gårdagens besked från Sandvik, att man inleder ett omfattande förbättringsprogram som ska sänka kostnaderna med en halv miljard kronor på två-tre år inom affärsområdet Materials Technology är signerat en av nykomlingarna, Jonas Gustavsson. Han är chef för affärsområdet sedan i maj i år. Åtgärderna kan komma att innebära att cirka 400 personer måste lämna bolaget.
Bland personalen spred sig oron omedelbart. Börsen reagerade däremot, i vanlig ordning, glatt på beskedet om kommande personalneddragningar. Kursen studsade upp 4-5 procent.
Och det kommer sannolikt mer. Den organisationsförändring Olof Faxander aviserade i början av september med fem istället för tre affärsområden kommer generera en rad förändringar, kostnadsbesparingar och övertalighet. Så är det alltid när tillväxten ska bibehållas och lönsamheten öka.
Men kanske är det just högre risk och hungriga nykomlingar Sandvik behöver. Det klassiska svenska verkstadsbolaget har haft en hopplös resa på börsen de senaste fem åren. Börskursen ser ut som en berg- och dalbana och avkastningen är nu nere på noll procent sedan september 2007.
Det ingick i Faxanders uppdrag när han tillträdde som vd att kasta ut gamla chefer. Verkstadskoncernen stod inför ett generationsskifte på ledningsnivå. Återstår att se om hans nya team är ett vinnande lag.