Vår kanadensiska förebild

Idén till vårt bisfenolexperiment fick vi från boken ”Slow death by rubber duck”med den svenska titeln ”Förgiftad”. Den är skriven av de kanadensiska miljöaktivisterna Rick Smith och Bruce Lourie och fick enorm uppmärksamhet i Nordamerika när den kom ut 2009. Se dem berätta här.
I boken berättar duon om ett experiment som blivit mall för vårt. Först avgiftade de sig i ett dygn och sedan åt de mat från kända bisfenolkällor i två dygn. På menyn stod burkravioli, burksoppa och tonfisksallad som de sköljde ned med Coca Cola och burköl. Dessutom dracks kaffe ur plastmuggar i polykarbonat.
Följden blev att halten av bisfenol A i urinen ökade 7,5 gånger.
Deras test bekräftade att bisfenol A omsätts ganska snabbt i kroppen hos vuxna med en topp ungefär 10 timmar efter exponeringen. Efter 28 timmar var värdet åter nere vid utgångspunkten.
Det betyder att de urinprover vi ska ta vid 18-tiden på måndag och tisdag främst speglar vad vi fått i oss till frukost. Eftersom halterna kan variera i burkar från olika tillverkare och vi inte har någon aning om innehållet i just de burkar vi valt blir det förstås spännande att så småningom se resultatet.