Annons

Hedelius affärer

Patricia Hedelius

Patricia Hedelius

De allra flesta av oss räknar med att republikaner och demokrater ska komma överens och därmed fortsätta betala räntorna på den amerikanska statsskulden. Men ju närmare vi kommer den 17 oktober, då ett beslut måste fattas om att amerikanska staten kan fortsätta låna pengar dvs skuldtaket höjas, desto nervösare blir stämningen.

Det är få som vill tänka på alternativet, men visst lite nyfiken är man vad händer om de inte kommer överens och vad händer om amerikanska staten inte längre kan betala räntorna på sina lån?

Dåligt, sämre, sämst är väl den bästa beskrivningen. Det finns ingenting bra med att världens största ekonomi havererar. Med en kassa på uppskattningsvis 30 miljarder dollar klarar amerikanska staten sina utgifter till i bästa fall den sista oktober. Men vad händer sedan.

Dollar och amerikanska statspapper utgör ryggraden för resten av världens betalsystem. Kan inte amerikanska staten betala ränta på sina lån, amerikanska statspapper blir det riktigt jobbigt.

Amerikanska statspapper används som säkerhet vid en stor del av alla affärer banker emellan. Det anses vara i princip riskfria. Även Centralbanker världen över använder amerikanska statspapper som säkerhet när de själva vill låna pengar. Har ett amerikanskt statligt lån något värde och i så fall vilket om inte lånetaket lyfts?

Det är inget någon kan svara på i en handvändning. De flesta skulle nog inte kalla dem riskfria i alla fall.

Bara det att ingen vet säger en hel del. Utan en gemensam syn på vad amerikanska statspapper är värda så blir det svårt att agera. Världens ekonomiska ekosystem blixtfryses i en betydligt värre permafrost än den köldknäpp som följde i spåren på Lehman Brothers.

Men det är inte bara icke-värdet på amerikanska lån som ställer till det. Även priset på dollar blir högst osäkert. Om vi inte vet vad en dollar är värd försvinner prislappen på väldigt mycket annat. Inte bara på den kopierade Louis Vuitton väskan på Pekings sidenmarknad eller alla andra varor som handlas till dollar världen över. Bolag världen över har intäkter och kostnader i dollar. Majoriteten av aktieägare världen över har dollar som huvudsaklig valuta antingen direkt eller indirekt eftersom många andra valutor är knutna till den amerikanska dollarn.

För den amerikanska medborgaren blir det mer direkta effekter redan innan sista oktober. Till exempel när och om bidrag, löner till militären, sjukvårdscheckar överhuvudtaget kommer att kunna betalas ut. De amerikanska hushållen kommer att drabbas direkt eller indirekt. Ingen kan eller kommer göra något utan samhället paralyseras.

Gissningsvis har de som kan redan börjat leta efter andra säkrare tillgångar än dollar eller dollarrelaterade papper för att slippa en del av osäkerheten. Är man inte bank eller storklippare är det dock ytterst lite man kan eller bör göra för att skydda sig. Sedan 1962 har det amerikanska skuldtaket höjts av kongressen 77 gånger. Det är otänkbart att det inte höjs igen för den 78 gången eller att kongressen snickrar ihop en annan lösning för att skjuta beslutet framför sig. För den som vill läsa mer kan jag rekommendera länken här

Om bloggen


Patricia Hedelius är SvD Näringslivs börskrönikör. Här skriver hon om stora och små ekonomiska frågor och kommenterar snackisar i svenskt näringsliv.
Följ Patricia på Twitter: