Annons

Hedelius affärer

Patricia Hedelius

Patricia Hedelius

Att Sverige kan tjäna på att öka sin lånebörda känns kanske ologiskt. Men kalkylen visar att staten och samhället faktiskt skulle vinna på mer lån just nu.

Den som upplevde Sverige i början på nittiotalet får lätt starka obehagskänslor när den svenska statsskulden förs på tal. Då, 1990-1994, var statsfinanserna extremt dåliga och statsskulden fördubblades från 600 till 1 300 miljarder kronor. Vi gick ifrån en skuldsättning på 44 procent till 78 procent av BNP. Eller för att förenkla, vi hade inte bara maxat lånet på huset utan hade dessutom tvingats börja ta en hel del blanco lån, lån utan säkerhet.

Svenska statsskulden var kanske inte lika alarmerande som dagens skuldsättning i Sydeuropa med Grekland i spetsen. Men hade SMS-lånet varit uppfunnet hade Sverige varit en garanterad kund.

bildthoelstad_591353c

Carl Bildt var statsminister 1991-1994

Att sanera ett lands ekonomi är som när Lyxfällan på Tv3 tar sig an ett fall, men i större skala. Istället för att det är tusenlappar som måste skäras bort i kostnader är det tiotals miljarder. Efter några riktiga svältår kan dock Sverige nu stoltsera med sin goda ekonomiska koll.

Men svenskars dåliga erfarenhet av statsskuld i kombination med det ekonomiska kaos vi ser i omvärlden, inte minst i den amerikanska statsapparaten, kanske gör oss lite för försiktiga. Vår kritiska attityd till att öka på Sveriges skuldberg är i grunden bra men helt omotiverad just nu om vi ser till de faktiska siffrorna.

Statsskulden uppgår till 35 procent av BNP, med andra ord finns det gott om billigt låneutrymme kvar att använda sig av. Sveriges situation går att likna vid den som enbart har bolån på 1 miljon kronor på sin bostadsrätt som är värderad till 3 miljoner kronor.

Justerar vi räntekostnaden för inflation så kostar det inte ens 1 procent i real ränta per år för Sverige att låna, snarare 0,8 procent. Prognosmakarna förväntar sig att den svenska ekonomin ska växa nästa år med 2,5 – 3,1 procent. Det innebär att varje krona som lånas och stoppas in i den svenska ekonomin ger en ganska ordentlig vinst till samhället.

Unknown-4

Regeringens budgetförslag, att injicera 20 miljarder i de svenska hushållen i form av skattesänkningar och annat, kan kritiseras för mycket ur en ideologisk synvinkel. Men ur en strikt ekonomisk kalkyl så är förslaget en riktigt bra affär och hade varit även om motsvarande summa istället satsat på till exempel välfärden.

En så kallad expansiv finanspolitik som nu är aktuell kommer också vara nödvändig om regeringen med andra handen stramar åt hushållens plånböcker med amorteringskrav. Den svenska ekonomiska tillväxten drivs nämligen till stor del av konsumtion. För att få tillväxtmotorn att fortsätta gå måste pengar som slussas till amortering ersättas med andra. Annars sjunker den ekonomiska tillväxten.

Om bloggen


Patricia Hedelius är SvD Näringslivs börskrönikör. Här skriver hon om stora och små ekonomiska frågor och kommenterar snackisar i svenskt näringsliv.
Följ Patricia på Twitter: