Annons

Hedelius affärer

Patricia Hedelius

Patricia Hedelius

Regeringen vill luckra upp reglerna för hur hyror får sättas. Förändringen spås ge en minskad bostadsbrist bland ungdomar. Men det resonemanget förutsätter att ungdomarna är beredda att betala marknadshyror.

Det är svårt att se någon logisk koppling mellan högre hyror och att fler ungdomar skulle få en bostad. Regeringen räknar nämligen med att högre hyror ska få fart på bostadsbyggandet av hyresrätter. Ett ökat utbud av hyrbara bostäder i framförallt storstäderna och universitetsstäderna ska minska den nuvarande bostadsbristen.

Tanken är vacker. Men frågan är om det just är studenter och unga vuxna som kommer att ha råd att hyra till marknadsmässiga priser just där de vill bo?

Troligtvis inte.

Regeringens budgetförslag sätter fingret på en öm punkt i folkhemmet.
Svensk bostadsmarknad är dysfunktionell och har varit det så länge som någon av oss kan minnas. Konsekvensen är bland annat att vi har en omfattande svarthandel av hyreskontrakt, stor bostadsbrist och osunt stora bolån.

Majoriteten av bostadseliten har klarat sig, och kommer även i fortsättningen att klara sig oavsett prisstegringar. Det är alla andra som bostadsdebatten egentligen borde handla om i första hand. Personer som av olika skäl inte vill eller inte har råd att köpa eget boende. För dem är hyresrätten antagligen den bästa formen att bo.

Men just nu byggs det i praktiken inga nya hyresrätter, samtidigt som efterfrågan ökar i storstadsområdena. Problemet är med andra ord växande. Moroten till att bygga nya hyresrätter är hur mycket pengar som byggherren kan tjäna på framtida hyror. Men med nuvarande regler är det inte upp till byggaren själv att sätta hyran på de lägenheter som säljs. Och den lagstadgade maxhyran är helt enkelt för låg för att det ska löna sig att sätta spaden i jorden. Alternativet, att bygga bostadsrätter som säljs till högstbjudande, är det enda ekonomiskt vettiga.

Får regeringen igenom sitt budgetförslag har vi tagit ytterligare ett steg mot marknadshyror. Då kan byggherren själv kan bestämma. Det blir med andra ord betydligt kostsammare att hyra ett boende i attraktiva områden.

Prissättningen lär få fart på nybyggandet och därmed utbudet. Men eftersom nybyggandet har släpat efter i årtionden så dröjer det länge innan utbudet matchar efterfrågan och visar sig i en minskad bostadsbrist.

Förslaget om marknadshyra innebär också en hel del svårsmälta förändringar om det går igenom. Befintliga hyreskontrakt kommer påverkas. De hyrestagare som sitter på attraktiva innerstadsadresser med låg hyra kan i slutändan också bli av med sin subventionering. Det innebär att bostadssökande måste inse att det blir dyrare att hyra på vissa adresser än andra, just därför att fler kan tänka sig att bo där. Att i Stockholm förvänta sig en prisvärd hyrbar bostad innanför tullarna eller närförort är bara att glömma.

Marknadshyror är sannolikt på sikt en väg för att komma tillrätta med problemen på svensk bostadsmarknad, men den är långt ifrån snabb och smärtfri. Och den hjälper knappast ungdomar i akut bostadsnöd.

Om bloggen


Patricia Hedelius är SvD Näringslivs börskrönikör. Här skriver hon om stora och små ekonomiska frågor och kommenterar snackisar i svenskt näringsliv.
Följ Patricia på Twitter: