Annons

Om SvD.se

Fredric Karén

Fredric Karén

THE PIRATE BAY I RÄTTEN. Varje generation har sina pirater. På 1960-talet kallades de radiopirater och opererade från båtar, förankrade på internationellt vatten utanför den svenska kusten. Där sände de reklamfinansierad radio efter amerikanska förebilder. Popmusik och topplistor varvades med reportage och intervjuer med den tidens artister. Det här var fjärran från Sveriges Radios, på den tiden, ganska högtravande ton . Där titulerades intervjupersonerna antingen som Herr, eller Doktor och det ”popigaste” som spelades var en marimba av Kurt Engel. SR hade i början av 1960-talet två kanaler som i stort sett inte spelade någon populärmusik alls.

Då seglade de in. Radiopiraterna som funnit luckan i lagen. Det var nämligen fullt lagligt att sända radio som gick att ta emot i svenska radioapparater om man gjorde det från internationellt vatten och så länge båten man sände ifrån inte var registerad i ett land som var medlem i Internationella teleunionen. Panama till exempel, eller Honduras.
I Stockholms södra skärgård hittade Jack Kotschak en strimma internationellt vatten där han ankrade upp båten Bon Jour. Stationen Radio Nord var född. Ett par år tidigare hade ett gäng danska affärsmän ankrat upp båten Cheeta i Öresund, strax utanför ön Ven och med hjälp av en hemmabyggd FM-sändare börjat sända radio över Själland. Stationen döptes till Radio_Mercur.

Min mormor Britt Wadner, som på den tiden hade en ganska misslyckad karriär bakom sig som restaurangägare i Båstad och med ett rejält skuldberg i bagaget, kom i kontakt med en grupp unga killar från Landskrona som några månader tidigare övertalat danskarna att vända antennen mot Skåne ett par timmar varje dag. Killarnas station, Skånes Radio Mercur hördes första gången i etern i december 1958.
Mormor fick jobb på stationen som annonssäljare. Ett par år senare tog hon över och döpte om den till Radio Syd. Båten flyttades till en ankarplats mellan Malmö och Köpenhamn.
Radio Syd och Radio Nord blev snabbt populära, främst för den lättsamma tonen, för att de spelade de senaste hitlåtarna och för att de tog lyssnarna på allvar.

Musikindustrin var inte lika förtjust. De första åren fick mormor själv köpa plattorna som skulle spelas i radio eftersom skivbolagen vägrade skicka dem gratis. ”Om de spelas i radio kommer ju ingen att behöva köpa dem” var argumentet. När det senare visade sig att det blev precis tvärtom, skivförsäljningen i Skåne steg flera hundra procent, ändrade de sig tvärt.
Jag väljer inte sida i debatten för eller emot fildelning av upphovsrättsskyddat material. Men en reflektion som åtminstone jag gör, är att väldigt litet har förändrats i musikindustrins inställning till ny teknik, nya aktörer, nya sätt att sprida musik under de knappt 50 år som gått sedan min mormor spelade plattor från en rostig skorv i Öresund.

1962 klubbade riksdagen den så kallade Piratradiolagen. Det blev då förbjudet för svenska medborgare att äga en radiosändare och det blev förbjudet att sända radio från internationellt vatten om sändningarna störde Sveriges Radio. Radio Nord packade ihop, liksom danska Radio Mercur. Men inte mormor. Hon hävdade att hon inte störde SR, tvärtom: ”Jag sprider ju bara glädje till skåningarna”, som hon uttryckte det. Naivt kan man tycka, och mycket riktigt dömdes hon för brott mot den nya lagen. Inte bara en gång, utan tre. Den sista gången till tre månaders fängelse.
Tidningarna döpte henne snabbt till Piratdrottningen. Hon blev symbolen för de ungas kamp mot etablissemanget och för yttrandefrihet i etern.
Och i likhet med de åtalade i Pirate Bay-rättegången hyllades hon som en hjälte i vissa kretsar. 10 000 människor demonstrerade i Malmö samma kväll som tingsrättens dom föll. Skåningarna kastade ägg på Olof Palme när han kom till Folkets park för att hålla valtal. Ett lokalt politiskt parti bildades med syfte att legalisera reklamfinansierad radio. Och de vann så många skånska röster att de faktiskt kom in i andra kammaren.
Massor av människor samlades på Malmö central när hon skulle ta tåget upp till Hinsebergs kvinnofängelse för att avtjäna sitt straff. Sveriges Radio sände direkt från perrongen…
Visst finns det likheter med den debatt vi har i dag om fildelning. Protesterna, politiken, och de ungas revolt. De ungdomar som då lyssnade på Radio Syd har nu fått egna barn och barnbarn som kanske fildelar upphovsrättsskyddad musik på internet. Protesterna kan ta sig olika uttryck, precis som målen och medlen för de som vill åstadkomma en förändring.
Hur gick det då för mormors dröm om små lokala radiostationer? Drygt tio år efter att hon och båten Cheeta lämnat Öresund startade Sveriges Radio lokalradiostationer. Och 1992 auktionerades de första kommersiella radiofrekvenserna ut i Sverige. Långt dessförinnan, 1962, bara månader efter att Piratradiolagen klubbats, startade SR P3 med en uttalat ung profil, precis som Radio Syd och Radio Nord. Så visst hade 1960-talets radiopirater stor påverkan på hur den svenska radion kom att utvecklas kommande decennier. Det återstår att se vilken påverkan 2000-talets nätpirater har på distributionen av musik, film och litteratur på internet. Pris och tillgänglighet är helt avgörande faktorer, precis som de var för 60-talets unga som ville lyssna på de senaste singlarna från Stones och Beatles.

Radio Syd återuppstod i slutet av 1960-talet i västafrikanska Gambia där mormor så småningom fick koncession att sända från land. Hon dog 1987 och radiostationen drevs vidare av hennes son och dotter fram till år 2000 då den tystnade för gott.
Lagom till 50-årsminnet av piratradiostationerna kommer filmen The boat that rocked, om den brittiska piratradiostationen Radio Caroline. På Youtube finns redan en trailer. Svensk premiär den 17 april.

Här på SvD.se kan du följa rättegången mot The Pirate Bay. En av författarna bakom boken, Piraterna: de svenska fildelarna som plundrade Hollywood, Sam Sundberg gästbloggar under de två veckor rättegången pågår. Du som läsare kommer att få massor av tillfällen att själv kommentera och diskutera det som kommer fram i rätten.

Fredric Karén om SvD.se

Här bloggar Fredric Karén, chef för SvD.se sedan januari 2009, om innehåll och utveckling på sajten. Kommentera direkt eller mejla dina synpunkter och frågor.