X
Annons
X

Chefredaktörsbloggen

Fredric Karén

Fredric Karén

REGISTERSKANDALEN. Dagens Nyheters och reportern Niklas Orrenius avslöjande om att polisen i Skåne registrerat över 4000 romer i en datafil, är viktigt på flera plan. Dels för att den här typen av maktmissbruk ska beivras och ansvariga ska ställas till svars, dels för att det återigen visar att granskande journalistik behövs för att ett samhälle ska fungera och utvecklas.

 

För ett par veckor sedan skrev jag här i min söndagskrönika att ett bra nyhetsarbete ger energi åt hela redaktionen. Att vara den redaktion som sätter nyhetsagendan, som andra tvingas följa efter, är en stark känsla.

I fallet med romerna och olagliga register är det inte Svenska Dagbladet som sätter agendan utan vår konkurrent Dagens Nyheter, och självklart svider det i mitt nyhets- och journalisthjärta.

Samtidigt är jag den första att säga att det DN och Niklas Orrenius har gjort är stor och viktig journalistik och för det ska de ha all heder.

Den är viktigt för att den sätter sökljuset på ett beteende och maktmissbruk hos polisen som måste utredas djupare och som förhoppningsvis andra myndigheter kan lära något av.  Men den är också viktig för att den återigen påminner oss om hur angeläget det är med granskande och avslöjande journalistik för hela samhället, för debattklimatet och för den demokratiska processen.

De senaste åren har det förts en flitig diskussion om journalistikens framtid i olika forum. Många menar att det skett en förflackning: texterna är mindre angelägna, det görs färre viktiga avslöjanden och tidningarna blir allt tunnare.

Det är riktigt att branschen går igenom ett stålbad och många redaktioner – däribland Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet – har tvingas att nedbemanna. Det är också riktigt att vi dragit ner på utrikeskorrespondenter och att tidningarna periodvis är tunnare.

Trots det vill jag hävda att journalistiken mår riktigt bra.

I tider av kraftig förändring tvingas redaktionerna tänka i nya banor och utnyttja möjligheterna i alla våra kanaler. Så har vi på SvD till exempel gjort när vi beskrivit den svarta hyresmarknaden i Stockholm. Med hjälp av interaktiva kartor, webb-tv i kombination med bra och angelägna texter i tidningen och på SvD.se har vi skapat ny och spännande journalistik.

Också den granskande journalistiken har visat prov på gott gry under det här året. När juryn för Stora journalistpriset samlas inom kort har de att ställning till flera ambitiösa och viktiga avslöjanden.

För de journalister som till slut vinner priset är det förstås fantastiskt roligt och ett stort erkännande. Men mest av allt är det en seger för journalistiken som bevisar att trots tuffa tider finns det i vår bransch gott om duktiga och kompetenta människor som är beredda att jobba hårt för att avslöja saker som andra vill dölja.

 

 

Om bloggen

Här bloggar Fredric Karén, chefredaktör för SvD sedan september 2013. I bloggen försöker jag beskriva hur SvD resonerar kring journalistik men också hur vi tar oss an den stora strukturomvandlingen som just nu präglar tidnings- och mediebranschen.

Skriv gärna en kommentar eller skicka ett mail om du har frågor eller synpunkter.
Fredric Karén

En redaktion med ett bra nyhetsarbete är en redaktion med gott självförtroende. Aldrig är stämningen så förtätad, så full av energi som när redaktionen känner att den har satt dagens nyhetsagenda. Andra medier följer efter, citerar och kämpar ivrigt med att utveckla historien, men det är vi som sitter i förarsätet och styr det som engagerar stora delar av landet.

Det är såklart en dröm som blir verklighet bara ett par gånger om året på de flesta redaktioner, men känslan av att göra nytta och förhoppningsvis förändra vår omvärld till det bättre gör att vi som journalister vill uppleva den igen och igen.

Det finns också väldigt många grå vardagar på en redaktion. Dagar då ”ingenting händer”, då reportrarna ringer på tips och uppslag men aldrig får svar, eller åtminstone inte relevanta svar. Idéerna sinar, planeringar spricker och slutresultatet blir mindre engagerande tidningar och sajter.

I sportvärlden brukar man prata om en hög lägstanivå på en spelare. Konkret betyder det att spelaren, även om han eller hon har en dålig dag, är väldigt mycket bättre än alla vi andra när vi är som bäst.

Det har jag funderat mycket på dessa första veckor som chefredaktör – hur vi höjer lägstanivån på vårt arbete.

Som jag skrev förra veckan står den svenska morgontidningsmarknaden inför sin största utmaning någonsin. Vikande upplagor leder till bantade redaktioner och mindre resurser till journalistik. Det kan låta som att fler gråa vardagar är i antågande.

Inte nödvändigtvis. Journalistik handlar om att välja. Det är valen och kvaliteten på det vi publicerar som avgör hur relevanta vi blir för våra läsare. Att fokusera på Svenska Dagbladets kärnämnen och bedriva systematiskt, fokuserat nyhetsarbete måste vara högst prioritet för oss framåt.

Därför gör vi på Svenska Dagbladet nu två saker:

• Till att börja med ska papperstidningen justeras, och då främst nyhetssidorna. Fler nyheter, bättre tillägg, tätare layout är några av de saker som vi just nu tittar på.

• Samtidigt startar jag ett internt innehållsprojekt med fokus på just nyhetsarbetet. Utifrån det vi vet om er läsare, ska vi fördjupa vårt innehållsarbete kring våra kärnområden. Förutom själva ämnena behöver vi också se över hur vi systematiskt jobbar med nyheter i vardagen och hur vi bättre kan utnyttja samspelet mellan våra digitala kanaler och tidningen.

Leder det här till fler dagar då redaktionen lever i ett adrenalinrus, stolta över att ha publicerat nyheten som alla förhåller sig till? Förhoppningsvis.

Följ med oss under en spännande nyhetshöst!

Vilka ämnen vill du läsa mer av i SvD? I morgon klockan 13 chattar jag om nyheter på SvD.se.