Chefredaktörsbloggen

Fredric Karén

Fredric Karén

MEDDELARSKYDD. Vad är skillnaden mellan en lärare som jobbar i en friskola och en så kallad etableringslots som hjälper arbetslösa att få jobb och fakturerar Arbetsförmedlingen? Olika utbildningar, olika jobb, visst, men det finns ytterligare en avgörande skillnad.
Läraren föreslås få meddelarskydd men inte etableringslotsen.

Det betyder att om läraren upptäcker att rektorn på skolan fifflar med fakturor kan han eller hon höra av sig till en journalist och berätta om oegentligheterna utan att rektorn får efterforska källan. Om etableringslotsen upptäcker att chefen dubbelfakturerar Arbetsförmedlingen och hör av sig till media riskerar han eller hon repressalier på jobbet.
Meddelarskyddet har tjänat journalistiken väl i alla tider. Faktum är att flera av de största avslöjanden som gjorts i svenska medier har varit möjliga tack vare att en modig person som jobbat i offentlighetens tjänst vågat höra av sig till en redaktion.
Ofta uppmanar vi och andra medier läsare, tittare och lyssnare att höra av sig med tips. Vi informerar då om rätten att vara anonym och att ingen har rätt att efterforska eller känna till din identitet.
Meddelarskyddet gäller alla som jobbar i offentlig verksamhet: myndigheter, kommuner, landsting, skolor…
Skyddet är tänkt att motverka korruption och andra oegentligheter i verksamheten. Problem uppstod när en del av den offentliga verksamheten privatiserades: kollektivtrafik, skolor, sjukhus och äldreboenden. Där gäller inte meddelarskyddet och därmed inte heller medborgarnas möjlighet till insyn och transparens. Det är ju ändå våra gemensamma skattepengar det handlar om.
Förslag till åtgärder och utredningar har inte saknats, men politikerna har inte velat sätta ner foten. Förrän nu. I slutet av förra året lade utredaren Margareta Åberg fram ett förslag som nu är ute på remiss. Lagförslaget innebär i korthet att privatanställda inom privat vård, skola och omsorg ska ha samma meddelarskydd som offentliganställda.
I grunden är förslaget naturligtvis väldigt bra. Det ger media ökade möjligheter att granska den privata vården och skolan vilket efterfrågats av många. Problemet är att utredaren glömde etableringslotsen. Och inte bara det yrket, utan även alla privatanställda som jobbar med kollektivtrafik, kriminalvård och en rad andra verksamheter som privatiserats.
Margareta Åberg motiverar beslutet med att det är inom vård, skola och omsorg som behovet av meddelarskydd är störst. Så är det naturligtvis inte. Behovet är precis lika stort inom all privat verksamhet som finansieras av skattsedeln. Att exkludera etableringslotsen innebär i det fallet att vi inte får samma möjligheter att granska alla nya privata aktörer som får betalt av Arbetsförmedlingen för att få framför allt invandare i jobb.  Många av dem gör ett väldigt bra jobb, med en större öppenhet ökar möjligheten att hitta och berätta om de företag som gör ett mindre bra jobb och utnyttjar systemet.
Nu hamnar de istället i en gråzon som knappast är till fördel för de som jobbar där eller samhället i stort.

Om bloggen

Här bloggar Fredric Karén, chefredaktör för SvD sedan september 2013. I bloggen försöker jag beskriva hur SvD resonerar kring journalistik men också hur vi tar oss an den stora strukturomvandlingen som just nu präglar tidnings- och mediebranschen.

Skriv gärna en kommentar eller skicka ett mail om du har frågor eller synpunkter.
Fler bloggar