X
Annons
X

Chefredaktörsbloggen

Fredric Karén

Fredric Karén

VAL TILL EU-PARLAMENTET. Det är dagen efter folkomröstningen till EU och ja-sidans Carl Bildt möter nej-sidans Per Garthon i en eftervalsdebatt i Sveriges Radios program Studio Ett. Per Garthon är irriterad och Carl Bildt ber honom lugna ner sig.
”Håll truten på dig Carl Bildt. Det här är en seriös debatt! Sitt inte och tala till mig med någon sorts översittarministerröst”, utbrister Per Garthon.
Man får förmoda att många lyssnare hajade till. Det hör inte direkt till vanligheterna att svenska politiker ger sig på varandra på det sättet och Per Garthons citat har också blivit smått historiskt i valsammanhang. Han och många andra på nej-sidan hade veckorna före valdagen irriterat sig på ja-sidans retorik, som de tyckte var propagandistisk när den målade upp scenariot att Sverige skulle hamna på Europas bakgård om vi röstade nej.
Bara ett par år tidigare hade regeringen tvingats släppa kronkursen flytande med skyhöga räntor som följd. ”Sverige klarar inte att lösa krisen ensam”, hördes från ja-sidan vars främsta argument rörde ekonomi, fred och säkerhet.
Nej-sidan å sin sida lyfte EU-byråkratin, självständigheten och neutraliteten som sina viktigaste argument mot ett EU-inträde.
Väl framme vid valdagen den 13 november 1994 röstade en knapp majoritet av svenska folket ja till EU, 52,3 procent. 46,8 procent röstade nej och 0,9 procent röstade blankt.
20 år senare ska det mycket till innan en politiker ryar ”håll truten” under en EU-debatt. Unionen rör inte upp den sortens känslor längre, vilket också tydligt har märkts i debattklimatet inför dagens parlamentsval. Statistiska centralbyrån (SCB) mäter svenska folkets inställning till EU varje år. I dag vet över 30 procent inte om de skulle rösta ja eller nej om det vore val i dag, 45,4 procent skulle rösta ja och 22,7 nej.

Man kan utläsa olika teser, dra en rad enskilda slutsatser, ur de siffrorna. Statistiker menar att siffrorna tyder på att 20 års EU-medlemskap har lett till att ”för” eller ”emot” har tappat lite av sin betydelse. Vi är medlemmar. Punkt.
Ändå. Den osäkra gruppen har ökat från 0,9 procent till över 30. Det går givetvis inte att rakt av jämföra de båda siffrorna, bland annat för att de 0,9 procenten hämtas ur ett drygt 83-procentigt valdeltagande och för att en blank-röst i ett val och ett ”jag vet inte”-svar på enkät kräver olika grad av ställningstagande. Men trenden är ändå stark. Allt fler svenskar är i dag varken för eller emot EU.
När intresset kring unionen är lågt – liksom kunskapen om vilka frågor våra olika partier verkligen driver i Bryssel – riskerar följdriktigt även valdeltagandet till parlamentsvalet att bli lågt.
Men demokrati har alltid ett pris, och det priset är engagemang. Så om du står i valet och kvalet i dag, huruvida du ska gå till vallokalen eller inte kan det – så här på mors dag – vara värt att påminna om den franske politikern Édouard Herriots (1872–1957) ord: ”Demokratin är en ärbar och vacker kvinna, men för att hon ska förbli trogen måste man uppvakta henne varje dag.”

Om bloggen

Här bloggar Fredric Karén, chefredaktör för SvD sedan september 2013. I bloggen försöker jag beskriva hur SvD resonerar kring journalistik men också hur vi tar oss an den stora strukturomvandlingen som just nu präglar tidnings- och mediebranschen.

Skriv gärna en kommentar eller skicka ett mail om du har frågor eller synpunkter.