Therese Larsson Hultin
Delstatsvalet i Bayern igår kan vid en första anblick ses som en seger för Angela Merkels kristdemokratiska union. Men så enkel är sällan verkligheten. Resultatet riskerar istället att försvaga förbundskanslern inför det tyska valet nu på söndag. Det är kort sagt en mardröm för Merkel.
Jubel i München på söndagskvällen. CSU fick inte mindre än 48,7 procent av rösterna i delstatsvalet som ses som en viktig värdemätare inför förbundsdagsvalet den 22 september. Det innebär egen majoritet i delstatsparlamentet i München och att partiet inte längre behöver regera tillsammans med liberala FDP – som även är regeringspartner i koalitionen i Berlin.
Gott så. Om det inte vore för ett par viktiga punkter (och nu talar vi ur Angela Merkels synvinkel):
*FDP åkte med sina 3,2 procent av rösterna ut ur delstatsparlamentet i München.
*Resultatet ger CSU:s partiordförande Horst Seehofer vind i seglen inför ”det stora” valet nästa söndag.
Båda händelserna är nog för att ge Merkel huvudvärk. Vi börjar med den förstnämnda.
FDP har under hela året haltat sig fram i opinonsmätningarna. Men Merkels CDU behöver liberalerna. På egen hand är de med sina 40-41 procent av opinionen inte tillräckligt starka för att bilda regering. Tar sig inte FDP in i förbundsdagen, blir det heller ingen svart-gul koalition som Merkel helst vill. (Svart är CDU/CSU, gul är FDP)
Det Merkel nu är rädd för är att ett stort antal kristdemokrater ska stödrösta på FDP, av medlidande, och för att de vill undvika att partiet åker ur förbundsdagen. Det såg vi i Niedersachsen i januari i år där FDP fick nästan 10 procent av rösterna, något som fick Merkel att gå ut och säga till sina väljare att i september skulle de minsann kryssa för CDU.
Problemet är att om FDP tar en större mängd röster från Merkels parti, och det ändå inte räcker för de två partierna att bilda regering tillsammans, så försvagar det förbundskanslern kraftigt när det gäller att förhandla fram en ny regering med Socialdemokraterna. Det ger Merkel färre ministerposter och mindre makt i förhandlingsspelet efter valet.
Den andra punkten gäller alltså Horst Seehofer. CDU och CSU är systerpartier, men de är två olika partier. Det senare finns enbart i Bayern, där man alltså inte kan rösta på Merkels CDU utan enbart på CSU. Tillsammans kallas de för die Union, och det är Merkel som är högsta hönset.
Bayrarna vill gärna ha makt i regeringen i Berlin och Horst Seehofer gör titt som tätt utspel från München som orsakar problem för Angela Merkel.
Nu i valkampanjen har det handlat om särskilda biltullar för utlänningar på tyska vägar, som Seehofer kräver. Han upprepar gång på gång att han inte tänker skriva under ett koalitionsfördrag i Berlin, om inte Merkel går med på biltullar för utländska medborgare. Problemet är att EU inte tillåter enskilda länder att diskriminera eller ta extra kostnader av andra EU-medborgare, och att Bryssel därför aldrig kommer godkänna sådana tullar. Det vet alla utom Horst Seehofer som fortsätter hävda att ”allt är möjligt” och att det egentligen inte är tillåtet för Tyskland att ge direktstöd till Grekland heller.
En urstark Seehofer kan alltså kräva eftergifter av Merkel hon egentligen inte vill ställa upp på. Får han inga biltullar, kan han kräva något annat (läs kostsamt) istället. Allt för att inte förlora ansiktet hemma i München.
Med mindre än en vecka kvar till valet går kampanjen nu in i en ny råare fas.