X
Annons
X

Larssons värld

Therese Larsson Hultin

Therese Larsson Hultin

Tålamodet vad gäller Grekland börjar sina i såväl Bryssel som i Washington. De senaste månaderna har grekernas reformtakt minskat rejält och EU vägrar än så länge att betala ut nästa del av räddningspaketet. Det hela kompliceras av att det vid årsskiftet är Greklands tur att ta över EU:s ordförandeklubba.

Det är kallt i stora delar av Grekland just nu. Riktigt kallt för att vara ett semesterparadis. I landets näst största stad, Thessaloniki, låg det snö på marken i veckan och i hus byggda för evig sommar blir det snabbt förkylningstemperaturer när vintervindarna viner.

Jag berättar det här eftersom jag inte kan låta bli att tänka på en grekisk journalist jag träffade förra vintern. Han hade tur som fortfarande hade ett jobb, men berättade att lönen sänkts med 40 procent samtidigt som bränslepriserna stigit med lika mycket. Inte helt förvånande tackade han vädergudarna för att årstiden varit så mild, ”annars är det nog många som skulle frysa ihjäl” och att det numera luktar annorlunda i Aten eftersom ”folk eldar upp allt skräp de kan hitta”.

Det finns historier som stannar hos en. 

Antonis Samaras

Greklands premiärminister Antonis Samaras vid en konferens om hur sjukvården kan reformeras i Aten den 12 december.

Det går inte att skriva om Grekland utan att tänka på allt mänskligt lidande krisen fört med sig, men samtidigt kan man inte heller blunda för att det fortfarande är mycket som går åt fel håll i antikens vagga. I veckan återvände chefsförhandlarna för den så kallade trojkan; EU, den europeiska centralbanken ECB och den internationella valutafonden IMF, till Aten. Med sig hade de ett bistert budskap. Det kommer inte att bli någon utbetalning av de nära 9 miljarder kronor från det senaste räddningspaketet som grekerna väntat på hela hösten. Inte på den här sidan årsskiftet i alla fall. Anledningen? Grekland genomför inte de reformer som de ska. Det blev pinsamt tydligt i ett mail IMF skickade i veckan och som snabbt läckte ut till media. I juli genomförde Aten 28 av de 35 reformer de åtagit sig enligt lånekraven. I augusti var siffran 15 av 26. I september försämrades resultatet ytterligare, 13 av 47, och i oktober var det inte mer än 4 av 20 punkter som genomfördes. Sammanlagt skulle den grekiska regeringen ha uppfyllt 138 krav för att få ta del av nästa utbetalning. I verkligheten har de inte ens klarat hälften.

Det är tydligt att misstron växer mellan Aten och långivarna i Bryssel, Washington och Frankfurt. Bland diplomater och tjänstemän muttras det om att den grekiske premiärministern Antonis Samaras är opålitlig. En känsla som lever kvar sedan Samaras i sin roll som oppositionsledare för drygt två år sedan var på väg att stjälpa hela det grekiska räddningspaketet, när han uppmanade den dåvarande premiärministern att inte skriva på avtalet med trojkan. ”Det handlar om nationell värdighet”, ska Samaras ha sagt.

Inte heller OECD, den rika världens samarbetsorganisation, verkar lita på Grekland. I sin senaste utvärdering av landet som publicerades förra månaden listar de alla de problem som kvarstår: skattesmitningen är fortfarande ett bekymmer, reformerna av den offentliga sektorn går för långsamt och rättssystemet är alldeles för segt och för dyrt. Och så kommer det – ”fortsatt utvärdering och övervakning av reformprocessen är av yttersta vikt”. Tydligare kan man inte uttrycka misstro med diplomatiska ordalag. OECD slänger dessutom in en brasklapp om att ytterligare finansiell hjälp från omvärlden kan komma att behövas.

Greece Financial Crisis

En man arbetslös man på väg ut från ett jobbcenter i Thessaloniki tidigare i veckan.

Att grekerna är reformtrötta kan man förstå. Fem års konstant kris och fallande levnadsstandard har satt sina spår, men spelet mellan regeringen i Aten och trojkan liknar just nu mest en såpopera med dåligt manus. Antonis Samaras leder en tvåpartiregering med hårfin majoritet i parlamentet och han har ett behov av att visa sig tuff mot de krav som ställs. Regeringen vill därför förlänga en tillfällig sänkning av restaurangmomsen, förhindra att människor som inte betalar sina lån kan bli vräkta och göra en mindre långtgående reformering av den statliga försvarsjätten EAS än vad långivarna kräver. Allt mot trojkans uttalade vilja och stridsfrågor som måste lösas innan en ny utbetalning kan ske.

Det hela försvåras dessutom av att Grekland vid årsskiftet tar över EU:s roterande ordförandeskap. Tanken är att det land som sitter med ordförandeklubban ska vara en slags chefsdiplomat och se till att fösa samman de 28 olika viljor som ofta råder inom unionen. Inte så lite problematiskt när landet ifråga har en stor olöst konflikt med eurozonens 17 länder. Dessutom är frågan är hur mycket tid och kraft grekerna kan lägga på att ro EU:s viktiga bankunion i hamn det kommande halvåret. Bankunionen ses av många som det hittills viktigaste steget i unionens krisarbete.

Men finns det då inga ljusglimtar för Grekland? Jodå. Börsen har stigit med över 30 procent i år, regeringen i Aten tror på tillväxt 2014 och bortser man från räntebetalningar kommer Greklands budget gå med överskott.

Låt oss hoppas att det även blir varmare väder. 

Om bloggen


Therese Larsson Hultin är Svenska Dagbladets utrikesanalytiker. Hon har jobbat, studerat och levt i Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Danmark. Bloggen handlar därför mycket om Europa och EU, men det görs även utflykter till andra världsdelar. Fokus är politik, ekonomi och annat som platsar i Larssons värld.

@thereselars på Twitter