Tyska valet på väg att bli en rysare

Inför det tyska valet om två veckor har fortfarande inte var fjärde väljare bestämt sig på vem, eller om, de överhuvudtaget ska rösta. Siffran är rekordhög och en tydlig osäkerhetsfaktor i ett val som blir allt mer spännande. Angela Merkel leder fortfarande stort, men att bilda en regering efter valet ser inte ut att bli lätt.

”Jag vill inte ha några högre skatter, jag vill inte ha nya utgifter”, säger förbundskansler Angela Merkel och tittar in i tv-kameran. Det hon däremot vill är att fortsätta regera Tyskland i fyra år till. Ge mig chansen, säger hon. ”Ni vet vad jag går för.”
Det här var förra söndagen och slutklämmen i den tv-debatt som sågs av över 17 miljoner tyskar. Motståndare var socialdemokraten Peer Steinbrück och han gjorde än en gång klart det som alla redan vet – han tänker inte på några som helst villkor sätta sig i samma regering som Angela Merkel. Inte med henne som förbundskansler.

Angela Merkel vid ett valmöte i Giessen den 4 september.

Det är nu två veckor kvar tills det tyska folket går till val och det som så länge såg ut som ett öppet mål för Merkel, börjar utveckla sig till en rysare. Opinionsmätningarna varierar, men inget av de två blocken ser ut att få egen majoritet. Lägg därtill en ytterligare osäkerhetsfaktor. Tyskarna blir allt mer ointresserade av att rösta.

Enligt nya siffror som tv-kanalen ZDF presenterade i torsdags, har 41 procent av tyskarna fortfarande inte bestämt sig för om de ska gå till vallokalen och vilket parti de i så fall ska kryssa för inne i båset. Siffror som lär få partistrategerna i Berlin att såväl svettas som hoppas – beroende på vilket parti de tillhör.
Faktum är att förutom i Portugal så är det inget land i Europa där intresset för parlamentsvalet sjunkit så mycket som i Tyskland. Det visade en undersökning som den socialdemokratiska Friedrich-Ebert stiftelsen lade fram i somras. De senaste 30 åren har tyskarna gått från att vara partitrogna livstidsväljare, till att bli kappvändare som i värsta fall (i partiernas ögon) röstar som de faller dem in i valögonblicket. Redan 2009 låg valdeltagandet på 70,8 procent. Det är den lägsta siffran sedan 1949, och i många delar av landet är det betydligt lägre än så.
Det är framförallt samhällets svagare grupper som inte röstar. Det gör att socialdemokraterna SPD får tuffare att mobilisera. Beräkningar visar att de förlorade 2,1 miljoner röster vid förra valet på att deras väljare valde sofflocket. För Merkels CDU var siffran 1,2 miljoner.

Men varje röst behövs. I de senaste mätningarna får CDU 41 procent, Merkels önskepartner, liberala FDP, ligger på 6. I det andra blocket hittar vi SPD på 26 procent, med de gröna på 10 procent. Vänsterpartiet die Linke, som Peer Steinbrück inte heller på några villkor tänker regera med, får 8 procent i ZDF:s politbarometer. Men med tanke på att nästan varannan väljare inte bestämt sig är det här siffror som kan ändra sig snabbt.

Angela Merkels mardröm stavas just nu Bayern. Tysklands rikaste delstat går till lokalval redan nästa söndag och mycket tyder på att liberala FDP kan åka ur delstatsparlamentet där. FDP får fyra procent i opinionsmätningarna, en procent under femprocentsspärren. Merkel fasar för att en sådan utveckling ska få borgerliga väljare att stödrösta på FDP den 22 september, istället för på CDU, något som skulle försvaga henne rejält i regeringsförhandlingarna efter valet.

Det här kan kännas som besvärlig sifferexercis, men summan av kardemumman är att det än en gång ser ut att bli svårt att bilda regering i Tyskland efter valet. Problemet är att inget parti vill regera med något annat utanför det egna blocket.
2005 tog det två månader innan socialdemokrater och kristdemokrater kunde komma överens och Angela Merkel till sist kunde svära kanslereden.

De röd-grönas önskekoalition bestående av Peer Steinbrück (SPD) till vänster och de Grönas två toppkandidater Katrin Göring-Eckardt och Jürgen Trittin. Men de har små chanser att nå makten tillsammans.

Förbundskanslerns oerhörda popularitet, 59 procent säger nu att de vill ha henne kvar, gör att det troligen ändå är hon som kommer fortsätta regera. Men med vem? Mitt stalltips, om nu inte FDP spurtar sista veckorna, är miljöpartiet de Gröna.
Det kan se otänkbart ut först, men Merkel har fört CDU mot mitten och håller dessutom på att ställa om hela den tyska energipolitiken till att bli hållbar. De Gröna skulle kräva någon sorts tillväxtpaket för Sydeuropa och att skatterna höjs för de allra rikaste, men båda partierna vill satsa på medelklassen och läser man deras valprogram skulle de faktiskt kunna komplettera varandra. Tillsammans kan de få egen majoritet och dessutom skulle Tyskland få en stark opposition, något som saknades när socialdemokrater och kristdemokrater styrde ihop 2005-2009.

Osannolikt? Kanske. Men någon sorts regering måste bildas, oavsett hur det går den 22 september.