Identitetskris för USA:s republikaner

Baksmällan efter höstens val i USA har fått republikanerna att göra ännu mer för att motarbeta president Obama och därmed förvärra dödläget i Washington. Men det republikanska partiet är djupt splittrat och jakten på en ny själ kommer att bli svår.

Domedagen kom och gick som så många gånger förr.  I fredags var det den 1 mars, ett datum som alla vi som öppnat en tidning de senaste månaderna fått lära oss skulle vara den dag det gick åt skogen för den amerikanska ekonomin. Så blev det nu inte. Visst, de automatiska nedskärningarna – som demokrater och republikaner kom överens om bara för att de var så avskräckande att de aldrig skulle bli verklighet – slår nu till, men de allra flesta amerikaner kommer inte märka någon skillnad. Ekonomer talar om att besparingarna kommer minska USA:s tillväxt med 0,3-0,6 procentenheter i år.

Då är det skyttegravskrig som just nu pågår i Washington betydligt värre för landet. På ena sidan president Obama och hans demokrater som hade hoppats på en andra mandatperiod med stora förändringar. På andra sidan ett allt mer sargat högerparti som gör allt för att blockera Vita Husets politik, samtidigt som det febrilt försöker hitta fast mark under fötterna.

Det sistnämnda går sådär.

Det visar sig inte minst i opinionsmätningar där republikanernas förtroende är på historiskt låga nivåer. Hela 6 av 10 amerikaner anser att partiet är ”out of touch” med den egna befolkningen. Till och med bland väljare som identifierar sig som republikaner ställer nästan 4 av 10 upp på den beskrivningen. 52 procent av de som forskningsinstitutet Pew frågat kallar partiet ”alltför extremt”.

Det är givetvis till stor del Tea party-rörelsens fel. Den konservativa och djupt kristna falangen som växt sig allt större efter Obama har flyttat hela partiet åt höger. Lägg där till att de amerikanska medierna har politiserats och att tv-kanaler som Fox News eller konservativa radiostationer bedriver ren åsiktsjournalistik. Republikansk propaganda som ser varje eftergift till presidenten som en svaghet.

Men det finns ett ännu större problem och det är tiden. USA förändras. Den vita medel- och arbetarklass som utgör partiets kärnväljare blir en allt mindre del av befolkningen. Istället ser republikanerna med fasa hur andelen latinamerikaner, hispanics, exploderar. Bara på 2000-talet har de ökat från 35 miljoner till en bra bit över 50 miljoner. En grupp som vanligtvis röstar på demokraterna och som blev avgörande för Obamas seger i höstas.

Invandringsfrågan går som en påle rätt igenom det republikanska partiets hjärta. Strategerna i Washington vet att de måste nå de spansktalande för att vinna makten, men gräsrötterna kämpar emot. I tv-annonser värda miljoner uppmanades konservativa i South Carolina i veckan att fax- och telefonbomba den egna senatorn Lindsey Graham. Han är en av åtta senatorer, republikaner som demokrater, som just nu försöker enas om ett förslag där 11 miljoner illegala invandrare får möjligheten att bli medborgare.

”Vem valde Graham för att han skulle ge miljoner illegala utlänningar amnesti och bidrag” frågar speakerrösten retoriskt innan en rad vita amerikaner svarar ”not me”.

TV-reklamen mot Lindsey Graham

11 miljoner nya medborgare betyder lika många nya röster. Republikanernas spagat blir därför att hitta en politik som tilltalar de nyblivna amerikanerna, samtidigt som de måste hålla ihop partiet.

Så vad blir då framtiden? Räkna inte med några enkla lösningar. Stridigheterna i Washington kommer fortsätta, både inom republikanerna och över partigränserna. Nästa stora fråga blir årets budget som ska vara klar 27 mars.

Det lär bli mer bråk framöver.