Kunskap och trivsel – en friskoleberättelse

I årets första nummer av tidskriften Svensk Linje, som landade i min brevlåda häromdagen, skriver Timbrochefen Karin Svanborg-Sjövall om F A Hayeks ”Frihetens grundvalar”. Hon tar upp debatten om friskolorna som exempel på en central idémässig skiljelinje:

”Pluralism är i den socialliberala och statskonservativa tankevärlden för farlig för sammanhållningen i samhället: det är i tvånget vi förenas.”

Hon pekar på att trots att det ter sig fantasilöst att tro att den gamla monopolmentaliteten skulle kunna återupplivas i ett modernt tjänstesamhälle är det just detta vi ser nu:

”Det är samma halmgubbar i cylinderhatt och cigarr, samma ängsliga gränspatrullerande runt offentlig sektor, samma misstro mot dynamik. Utvecklingskraft, nytänk.”

Och hon slutar med att citera Hayek: ”Det är inte vem som styr utan vad statsmakten är berättigad att göra som jag tycker är den väsentliga frågan.”

Det är en hemläxa till de flesta svenska riksdagspartier.

Just friskolorna har varit ett så avgörande bidrag till ett bättre, mångsidigare Sverige att hoten mot dessa nu ter sig som ett av de allra farligaste inslagen i ett Sverige på fel kurs.

Men friskolornas berättelser behövs för att man ska förstå vad de betytt och betyder.

Det var därför jag med så stor glädje idag läste Anders Johnsons och Birgitta Rydells bok om Täby Friskola ”Kunskap och trivsel”.

Anders Johnson är Sveriges idag i särklass mest förfarne populärhistoriker av företagandets roll. Här har han skrivit tillsammans med sin hustru Birgitta Rydell.

Det är två intryck som är särskilt påtagliga för mig efter läsningen av dessa knappt 100 sidor. Det ena är företagsgrundarnas enorma energi och kreativitet. Man kunde kanske tro att i Täby skulle det vara lätt att få politisk acceptans för en friskola. Så är inte fallet, vilket illustreras med en rad exempel i boken. I det sammanhanget redovisas också ett antal oseriösa medieattacker mot skolan.

Det andra är hur en friskola kan erbjuda sådant som annars inte skulle existera. Ett exempel är kulturens och särskilt dansens roll för skolan.

Det är, menar jag, fler framgångsrika friskolor som nu borde ta tillfället i akt att låta seriösa, kunniga externa skribenter belysa sina ansträngningar att leverera god utbildning till sina elever och en positiv miljö för både elever och lärare.

Det är verkligheten som är friskolornas suveräna argument i den pågående striden.