En gin och tonic till alla

I The Spectators senaste podcast diskuterar Tim Montgomerie från The Times med Ryan Bourne från Institute of Economic Affairs det konservativa partiets jämlikhetspolitk.

Den förstnämnde är mycket entusiastisk över att partiet nu äntligen ska överge Thatcher. Bourne är mer skeptisk till den tanken.

I samma nummer intervjuas Londons borgmästare Boris Johnson, som nu alltfler nämner som det konservativa partiets näste ordförande. Han är som vanligt ganska osannolik i sin retorik.

Ett smakprov:

This cuts to the heart of the debate taking place at the top of the Conservative party: should the right care about the gap between rich and poor or just whether the poor are better off in real terms or not? Johnson reaches for another metaphor: ‘I don’t mind people in the sharp end of plane guzzling Château Margaux, if that’s what they want to do. If beloved people that we know want to get on a plane, turn left, ensconce themselves in some ludicrous boudoir where hot towels and free copies of The Spectator are thrust on them every 30 seconds, then let them. It provides jobs. But what people won’t accept is those at the back of the plane finding their inflight meal getting smaller and smaller and their conditions getting more and more cramped.’ His solution to this problem is that ‘as Conservatives, we should be bustling about the plane making sure that everybody feels they are getting a gin and tonic at the right time’.

Blir Johnson partiordförande tror jag man främst ska se det som ett bevis på medias makt. Han skulle ge journalisterna massor att skriva om – hela tiden.