Boendesegregationen bakom skolskillnader

Varför ökar skillnaderna mellan svenska grundskolor? Dagens Samhälle (23/4) skriver att ”Skolsverige är på väg att delas upp i ett A- och ett B-lag. […] Det visar Dagens Samhälles granskning av de 202 kommuner som har statistik för minst två skolor.  

Vi har jämfört andelen behöriga elever till gymnasiet 2011 och 2014, både i fristående och kommunala. I mer än hälften av kommunerna (109) ökar skillnaderna mellan den bästa och sämsta skolan. I de flesta fall halkar de svagaste skolorna efter samtidigt som de starkaste skolorna förbättrar sig eller ligger kvar på full behörighet.” 

En vanlig teori i skoldebatten är att skillnaderna beror på elevernas valfrihet och förekomsten av friskolor. Helena Holmlund, nationalekonom och skolforskare på IFAU, vederlägger detta i artikeln. Boven i dramat är boendesegregationen. I rapporten Decentralisering, skolval och fristående skolor slår IFAU fast att ”huvuddelen av denna ökning i skolsegregation kan dock hänföras till den ökande boendesegregationen”. En mindre del kan förklaras av valfriheten.

I Dagens Samhälles granskning ökar skillnaderna mest i Tierp, Burlöv och Sundsvall. Det är värt att notera att två – Tierp och Burlöv – av dessa tre kommuner saknar friskolor.