”I samma ögonblick föll alla gästerna till föga”

I min bok ”Så förändrades Sverige – företagarrörelsen & opinionen” (Timbro 2013) återger jag ett avsnitt ur Leif Cassels memoarbok Såvitt jag minns (1973).

”Gunnar Engellau, Volvochefen, sa rent ut ”jag kan inte alls begripa varför det skall behövas några oppositionspartier. Om det är något jag vill lyfter jag på luren och talar med Gunnar Sträng och så får jag som jag vill.” Man fick ofta intrycket att storfinansen accepterade den sittande socialdemokratiska regeringen med samma tålighet som man accepterade det dåliga vädret, som alla klagar över men inte gör någonting åt. Att denna gåsflock skulle vara prisgiven i kontakten med den gamla listiga räven Erlander var självklart. När brasan var tänd på Harpsund, den goda middagen höll på att smältas, kaffet var serverat, cigarren var tänd, konjaken skimrade i glaset, lindade Tage det ena långa benet runt det andra och sa ”Låt oss strunta i politiken och prata affärer”. I samma ögonblick föll alla gästerna till föga ”

Så var det då.

Även senare har prominenta personer från näringslivet gett sig in på vad de trott vara affärsförhandlingar med sittande regering. I stället för att offentligt tala om hur det förhåller sig har man i slutna rum sökt få fram fördelaktiga politiska beslut.

Sannolikheten att detta ska lyckas har aldrig varit stor och är det givetvis inte heller under regeringen Löfven.

Min bok handlar om hur näringslivet i decennier valt en annan strategi – att vända sig till offentligheten. Jag tror det är extra viktigt i en tid då det råder motvind.