Aldrig förut har svensk toppolitik varit så präglad av historielös oerfarenhet och svajigt ledarskap.

Det hävdar Per T Ohlsson i sin krönika idag i Sydsvenskan. Eftersom han skrivit boken om svensk politisk historia, ”Svensk politik”, är det säkert en väl underbyggd tes.

Men det är inte bara i Sverige som dagens politiska ledarskap utsätts för lika hård kritik.

Här ett klipp från danska Berlingske:

Det siger danskerne om de folkevalgte: »utroværdige«, »løgnere«, »børnehave«

I en ny Gallup-måling for Berlingske kaster danskerne bunkevis af skældsord i retning af deres folkevalgte på Christiansborg. Et flertal af danskerne mener også, at politikernes niveau er faldet over de sidste ti år. Tillidskrisen mellem vælgere og politikere er dybt alvorlig for folkestyret, mener stribevis af toppolitikere.

Inte förtroendeingivande, lögnare och lekstuga – ja omdömena är hårda.

Om man tittar vidare Europa runt hittar man många liknande exempel på mycket svagt förtroende för de valda politikerna.

Men orden från Malmö är utan misskund:

Vad vi bevittnar julen 2014 är ett spektakel som är ovärdigt svensk politik. Hade inte omständigheterna varit så allvarliga – en bräcklig europeisk ekonomi, ryska gränskränkningar, krig i Ukraina, politisk och religiös extremism – hade man kunnat skratta åt eländet.

Kinberg Batra pratar på, men vägrar ge besked om i vilken riktning hon tänker ta Moderaterna och alliansen. Björklund och Hägglund har gömt sig. Annie Lööf verkar tro att hon leder oppositionen. Miljöpartisterna har kört i diket, liksom i förbifarten, medan Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt vevar med knutna nävar. Statsministern springer runt och slår igen och öppnar dörrar med en frenesi som leder tankarna till Marx, bröderna alltså, inte Karl. En dag i Rosenbad liknar En dag i varuhuset.

Och så är det extravalet, denna svindlande dumhet. Enligt opinionsmätningarna ser det inte ut att bli någon förändring efter den 22 mars. Inget block får majoritet och Sverigedemokraterna förblir tungan på riksdagsvågen, ackompanjerade av en ideologi som nyligen avslöjades av Björn Söder, riksdagens andre vice talman: ett folk, en nation, en sillamacka.

Per T