Dagens suck

Göran Hägglund:

Bilderna blir nästan omöjliga att ta in. Halshuggningar. Pojkar med vapen. Drunknade i Medelhavet. Mammor och pappor som bär på blodiga barn. Jag tänker att de borde gråta mer. Både mammorna och papporna och barnen. I stället är blickarna tomma.

En del kommer till Sverige. En liten procent av de som flyr, men ändå ett stort antal. Här blir de en volym. En överskriden prognos. Ett inrikespolitiskt slagträ.

För de som betalar priset är dagens nyanlända som fastnar i långvarigt socialt och ekonomiskt utanförskap. Och morgondagens asylsökande som riskerar att möta en stängd dörr. En integrationspolitik som inte fungerar undergräver migrationspolitikens legitimitet. När politiken tappar legitimitet riskerar kraven på åtstramningar så småningom att förverkligas.

Är Sverige vaccinerat mot en sådan utveckling? Kan inte det som händer i våra grannländer också hända här? Är det självklart att vi aldrig kommer att se riksdagsbeslut om inskränkningar i asylrätten? Jag tror inte att det finns något sådant vaccin. Vi ser röstsiffrorna. Vi läser mejlen som strömmar in. Vi hör hur det pratas runt fikaborden.

Är de onda, de som röstar och mejlar och pratar? Nej, jag tror att många är högst vanliga och anständiga medborgare. De är oroliga. De tycker inte att politiken ger svar på de samhällsproblem som de möter i sin vardag.