Janerik Larsson
Katrine Marcal skriver i Aftonbladet idag om den ”politiska såpa” som omger EUs handelskommissionär Cecilia Malmström. Det är en politisk berättelse med flera bottnar.
Den berättelse Marcal berättar handlar om hur ”goda” socialdemokrater motsätter sig att man i ett kommande frihandelsavtal mellan EU och USA inkluderar det beprövade systemet med skydd för företagsinvesteringar (ISDS, Investor state dispute settlement). Marcals udd riktas mot näringsminister Mikael Damberg som tillsammans med 13 andra EU-länders ministrar kritiserat Jean-Claude Juncker som sökt ta bort ISDS från förhandlingsbordet.
Det Marcal inte upptäckt är vad detta politiska maktspel handlar om. Delar av det tyska näringslivet och av landets politiska elit driver en kampanj mot framgångsrika amerikanska storföretag. De konkurrerar ut tyska företag.
Marcal citerar okritiskt artiklar i Der Spiegel – som hård driver den antiamerikanska linjen – som gått ut på att Malmström är alltför pro-amerikansk.
Den tyska protektionistiska linjen syftar att sabotera TTIP. Det är inte någon riktigt svår uppgift, eftersom president Barack Obama och hans administration sannolikt skulle ha svårt att få kongressens godkännande för ett handelsavtal helt oavsett ISDS. De protektionistiska tongångarna i USA ska inte underskattas.
Det faktum att TTIP skulle ha mycket positiv betydelse för både EUs och USAs ekonomier motiverar helt klart att den svenska regeringen söker bidra till att förhandlingsprocessen når fram till ett avtal. Oavsett problemen är det ett önskvärt resultat. ISDS är bara en förevändning för att slippa ett avtal som skulle innebära ökad konkurrens och ökad ekonomisk effektivitet. I USA och i EU.
Cecilia Malmström behöver allt stöd hon kan få.