Är Karin Olsson oskyldig ?

Jag får läsarmejl om jag verkligen tror att Karin Olsson är en del av en stor konspiration med koppling till Daniel Suhonens Juholt-bok.

Nej, det tror jag inte.

Jag ville bara ge ett exempel det konspirationstänkande som nu fyller över 500 sidor.

Boken missar vad det egentligen handlade om.

Håkan A Bengtsson sätter i Dagens Arena  fingret på det Suhonen missar:

När Håkan Juholt presenterades som ny partiledare blev de flesta tagna på sängen. Sättet han lanserades på låg honom i fatet. Fortfarande är processen höljd i dunkel. Han kunde ha fått en bättre start, men accepterades snart som ny partiledare. Hans första partiledartal mottogs med entusiasm av stora delar av partiet. Men sedan genomdrev han och valberedningen mindre lyckade personförändringar. I vissa fall (som Östros) var avpolletteringen närmast ett slags offentlig avrättning. Utnämningarna (som Tommy Waidelich till ny ekonomisk-politisk talesperson) höll inte måttet. Efter hand varierade Juholts politiska besked från dag till dag. Till detta kom avslöjanden om hans personliga vandel.

Kriser i organisationer härstammar ofta i toppen. I grunden berodde Håkan Juholts fall på hans egna tillkortakommanden. Inte på spänningar mellan höger eller vänster i partiet. Även de som inledningsvis stödde honom tog sin hand från honom. Han fick inte bara en chans, utan flera chanser. Det ska mycket till för att tvinga en sittande och kongressvald partiledare att avgå. Det har bara hänt en gång. Det krävs att grupptryggheten som håller ihop ett parti är på väg att brytas sönder och att partiets existens är i fara.

Som han antyder är det Berit Andnor Bylund,  landshövding i Blekinge län, som sitter inne med den enda verkligt intressanta berättelsen i sammanhanget, nämligen hur hon som ordförande i S-valberedningen kunde lansera Juholt som partiledare.