Tiden är nu inne för en bred samling till stöd för en frihetlig politik

Den tidigare justitieministern, advokaten Thomas Bodström skriver på Twitter om ”vinst i välfärden”-utredandet:

Utredning klar 2016 innebär efter det remiss, lagrådsremiss, proposition, utskottsbetänkande mm o lag tidigast 2018. Med osäker utgång.

Ur vänsterpolitisk utgångspunkt kanske detta är acceptabelt. Men det finns ingen anledning att avvakta med att trappa upp kritiken.

Karin Svanborg-Sjövall skriver klokt på Dagens Samhälles debattsida:

Socialdemokraterna prioriterar kraftigt inskränkt valfrihet framför att värna redan ingångna blocköverskridande överenskommelser, medan Miljöpartiet prioriterar statsrådsposter före de byaskolor som Fridolin var så ivrig att försvara i valrörelsen. Jonas Sjöstedt hade all anledning att se nöjd ut på presskonferensen.  

Slopad etableringsrätt för vård, skola och omsorg kommer att leda till återinförda kommunala välfärdsmonopol i stora delar av landet. En personalkostnadsreglering kommer sannolikt att innebära en massutslagning av de småskaliga entreprenörerna. Och en SVB-regel kommer, nästan oavsett hur den utformas, att skapa ett behov av ovärdiga kringmanövrer av det slag vi ser i många andra länder som försöker kombinera ett vinstförbud med begränsad valfrihet: märkligt höga hyror och löner, avancerad skatteplanering, med mera. 

Någon ”ordning och reda” borgar inte detta för. Snarare är det kaos i välfärden som väntar. 

Men mitt i oktobermörkret finns ändå anledning att hoppas på en långsiktig ljusning. Kanske kan den nu presenterade färdriktningen hjälpa de borgerliga partierna att få upp ögonen för att seriösa, stabila företag kräver seriösa, stabila villkor? Krigsförklaringen mot välfärdens privata producenter ställer exempelvis det bisarra kravet på en tioårsregel för ägande i blixtbelysning: hur ska ett företag kunna garantera sin överlevnad på en lokal marknad vars existens ska omprövas vart fjärde år? Och detta i kombination med en reglering som bara syftar till att hålla lönsamheten nere?

Tiden är nu inne för en bred samling till stöd för en frihetlig politik som tar strid med de grundläggande idéer som uppgörelsen vilar på.