Boris och Perikles

Han har faktiskt ett efternamn. Men han kallas bara Boris. Av alla.

En god vän mejlade mig länken till ett föredrag som Boris höll på Legatum Institute i London nyligen:

http://li.com/events/athenian-civilisation-the-glory-that-endures

Boris är alltså Londons borgmästare Boris Johnson. En även i brittisk politik helt osannolik gestalt. Titta på hur han berättar om Atens demokrati och om den atenska demokratins storman Perikles (född 495 f Kr, död 429 f Kr), Notera att han till skillnad från de allra flesta som talar offentligt inte då och då fuktar sin hals med vatten utan använder ett rödvinsglas som under en god del av talet lever ett ganska farligt liv när hans händer understryker hans teser.

Boris Johnson är en briljant, klassiskt bildad journalist som numera är en briljant, klassiskt bildad politiker.

Han talar om Aten men också om London. Om den globala, öppna staden. Om vikten att försvara demokratin och att bekämpa dess fiender. Om vikten att acceptera talangfulla invandrare. Och om hur både han och Perikles föraktar: ”ghastly, self-whipping, olive-spitting, xenophobic Spartans”.

Vi som i gymnasiet försågs med viss klassisk bildning minns att demokratin till slut förlorade när Sparta i det peloponnesiska kriget fick ekonomiskt och materiellt stöd av perserna och att Aten kapitulerade 404 f.Kr. Långt efter Perikles död.

Det tal Boris hänvisar till är ett av världshistoriens mest kända men för säkerhets skull här en hänvisning till den senaste översättning till svenska som jag kunnat hitta:

http://canities.se/perikles.html

Här på engelskspråkiga Wikipedia:

http://en.wikipedia.org/wiki/Pericles’_Funeral_Oration