Larsson läser

Janerik Larsson

Janerik Larsson

Energiexperterna på IF Metall och Pappers avfyrar i Dagens Arbete en rejäl salva mot tidskriftens chefredaktör Helle Klein:

Det är inte utan att man blir besviken när man läser din ledare om energifrågan i DA. Inte för att vi missunnar dig att uttrycka dina egna åsikter kring energipolitiken, det har du all rätt till. Men att du som chefredaktör på medlemstidningen för de förbund som organiserar arbetarna inom den energiintensiva industrin verkar så okunnig och dåligt uppdaterad i ämnet är tragiskt.

Det är rätt att kärnkraften, efter Fukushima, kan spås en osäker framtid i en del europeiska länder medan den i andra europeiska länder ingår i den framtida planeringen för elförsörjningen. I länder som Kina, Sydkorea, Indien eller USA, men även i många ”oljeländer” byggs eller planeras för utbyggd kärnkraft. Visserligen byggs det totalt sett mer koleldade kraftverk i världen men kärnkraften har sin givna plats även i ländernas energimix, vilket också förnybara källor har.

Tillgången till en elproduktion som är pålitlig och prismässigt konkurrenskraftig är och förblir en oerhört viktig faktor för kommande investeringar i den elintensiva industrin. Energipolitiken kommer till stor del att avgöra framtiden för många företag och anställda i vårt land.

Vattenkraften och kärnkraften är idag de billigaste och stabilaste källorna och de kommer med stor sannolikhet vara det även framöver. Även förnybar kraftvärme är en stabil källa men den har sina begränsningar, framför allt så kommer den inte att räcka till för att ersätta kärnkraften. Visst kan vi elda upp vår skogsråvara och låta bli att förädla den men det är inget bra alternativ om vi värnar sysselsättning, välfärd och resurshushållning.

Alternativen sol- och vindkraft klarar sig inte utan subventioner vare sig i Sverige eller utomlands och är dessutom mycket osäkra produktionskällor. Solen har sina begränsningar under dygnet och vindkraften producerar väldigt ojämnt. När det inte blåser måste den produktionsförlusten ersättas omedelbart med annan produktion, i Sverige handlar det om vattenkraft.

Ju fler vindkraftverk vi bygger desto större reserver i form av vattenmagasin måste vi ha. Vi kan inte tillåta att maskinerna stannar och lamporna slocknar i takt med vädrets nycker. Här har kärnkraften sin givna roll i elproduktionssystemet, den levererar el dygnet runt, så kallad baskraft. Den rollen skulle vattenkraften i ökad utsträckning få ikläda sig om kärnkraften tas bort. Kärnkraften frigör därmed vattenkraft för en bättre regleringskapacitet som kan samspela med vindkraftens toppar och dalar.

När det gäller Tyskland och avvecklingen av kärnkraften är det få om ens någon som tror att den kommer att lyckas utan en massiv utbyggnad av gas- och kolkraft. Att Tyskland i EU kämpat för tre bindande mål i klimatpolitiken i stället för ett hänger naturligtvis ihop med en ofrånkomlig ökning av koldioxidutsläppen vid en kärnkraftsavveckling. Vill man göra något åt växthuseffekten skall man självfallet ha ett enda mål, minska utsläppen. Vet man att man inte kommer nå ett sådant mål kan det ju vara bra att ha flera mål där man kanske kan uppnå något. Skjuter man en hagelsvärm kommer alltid någon kula träffa ett mål.

Per Öhman, Energiansvarig If Metall
Christer Larsson, Energiansvarig Pappers

Om gästbloggen

Janerik Larsson är gästbloggare hos SvD Ledare. Han är skribent, författare och journalist, verksam i Stiftelsen Fritt Näringsliv och pr-byrån Prime. Bloggar om svensk politik och har en internationell utblick mot främst brittiska och amerikanska medier.
Åsikter är hans egna.
Fler bloggar