Har vi råd till framtiden ?

Det är nog inte så många svenskar som idag tänker sig att det börjar föras en debatt i  Norge om norrmännen har råd till framtiden. Inte är det en fråga för världens kanske rikaste land ?

Men faktum är att den förra regeringen i Norge 2013 framlade ett dokument som var ägnat att väcka den norska befolkningen från dess förnöjdhet. Nu har den liberala tankesmedjan Civita tagit upp Stoltenberg-regeringens utmaning och i en ny bok belyst frågorna.

Mathilde Fasting på Civita har sammanställt boken och här en överblick hämtad från inledningen.

Perspektivmeldingen 2013 (tilgjengelig på www.regjeringen.no) ble lagt frem av Stoltenberg II-regjeringen våren 2013, og viser at selv om de norske statsfinansene i dag er gode, kan situasjonen på lengre sikt bli mer utfordrende. Befolkningen blir eldre. Det betyr at flere vil bli pensjonister, og at flere vil trenge helse- og omsorgstjenester. Det skaper utfordringer i tiårene som kommer, fordi det, relativt sett, blir færre yrkesaktive som jobber og betaler skatt, og som dermed finansierer velferdsstaten, og flere som mottar trygder og velferdsytelser.

Perspektivmeldingens hovedbudskap er at vi i 2060 vil ha et underskudd på 6,1 prosent av Fastlands-BNP, dersom ingenting gjøres. Målt i dagens pengeverdi tilsvarer det et årlig underskudd på ca. 140 milliarder kroner. Offentlige budsjetter vil begynne å gå med underskudd allerede midt på 2020-tallet. Underskuddet kan i virkeligheten både bli mindre og større, avhengig av de valg som gjøres i dag.

Våre velferdsordninger er omfattende. Det betyr at staten har påtatt seg ansvaret for å finansiere og yte mange tjenester og goder, og at borgerne må betale skatter og avgifter for å finansiere disse. Perspektivmeldingen forklarer hvordan arbeidsinnsats og inntekter henger sammen med utgiftene til ulike velferdstjenester. Meldingen viser hvilke utfordringer og hvilke valgmuligheter vi har i fremtiden, og hva som påvirker utviklingen. På inntektssiden er endringer i arbeidsinnsatsen viktigst. Dessuten vil endret etterspørsel og pris på norsk olje og gass spille inn. På utgiftssiden er det særlig kostnadene til ulike offentlige tjenester og ytelser som er viktig.

Hela boken finns på nätet:

http://www.civita.no/2014/08/15/har-vi-rad-til-fremtiden